Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Det lyckades ock att med förvånande hastighet
uppbringa Sverige till en betydande industriell verksamhet. Då
man i hvarje stad såg fabriker af det mest skiljaktiga slag
uppstå, såg en liten bondby i hast utveckla sig till en rörlig
och folkrik fäbriksort, vändes hela folkets sträfvande åt
samma väg, der styrelsen föregick. Allt skulle tjena
ekonomien. Ultuna landsböfdingeboställe var af ständerna
upplåtet åt en Andreas Duhre endast mot det, att han skulle
uttänka mekaniska machiner; det indrogs år 1731, då han
haft det i sju års tid förgäfves. Icke mera uträttade
Blackwell på säteriet Allestad, som blifvit honom förlänadt för att
anställa rön i landthushållningen. Naturvetenskaperna
utbildades i ekonomiens tjenst. Bergmästare Schwab gjorde
på allmän bekostnad ständiga resor för uppsökande af
malm-streck; Hårlemans, Kämpes, Hagströms och framförallt Linnés
resor i flera af Sveriges provinser, till hvilkas vetenskapliga
kännedom de lade grunden, hade egentligen en ekonomisk
uppgift. Manufakturkontoret utfärdade Linnés reseinstruction.
Botaniken kom såsom läroämne vid universiteten och
gymnasierna till heders egentligen för sin nyttas skull och
an-befalles af sjelfva Linné "såsom första grunden till all
privat-oeconomie, som — enligt hans åsigt — är och bör vara
hvart och ett Rikes, hvart och ett Lands, ja! hvart och ett
samqväms första och sista ändamål"; det var enligt denna
uppfattning af statens ändamål, som 1760 "års project till ny
skollag ville föreskrifva, att nationalekonomiens grunder skulle
meddelas på gymnasierna och dessas ungdom tillhållas att’
under ferierna studera hvar sin landsorts hushållning. Lunds
universitet fick sin första professor i naturalhistoria, med
1720 och allmän hallordning af 1739. Ibid. I. 199 ff. II. 1496 ff.
Publi-cationer till skydd för skrån och om bönhasjagt nästan otaliga. Att hvarje
embete (skrå) sjelf fick jemte magistraten bestämma, huru måuga mästare
af samma handtverk finge i en stad antagas, se Modée; 1. c. II. 1194, —
Commerce-collegii tillstånd fordrades för att få anlägga en fabrik intill
1766, då denna föreskrift upphäfdes. Ibid. V. 3260 VIII. 7182. —
Commerce-collegii ordning för siden- och halfsidenhandteringen med
föreskrifter om spinning och väfning samt böter utsatta för afvikelser. V. 3504.
Annu nogare ordnas vid böter kattuntryckningen, V. 3538 — samt silkes-,
ylle- och linne-färgerierna, VI. 4198. — Se Modée; 1. c. I. 764; II. 1344;
VII. 5099.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
