Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Sådana voro förnämligast alla frågor, som föllo inom
statsrättens och statshushållningens område.
Det var icke nog, att censorn mer än vanligt skärpte
sina ögon vid granskningen af skrifter, som på något sätt
vidrörde statsrätten. En bok, hvilken efter vederbörlig
censur utkommit 1749, kallad "Borgerlig Regering", indrogs
ånyo på Kongl. Maj:ts befallning, med anledning af ryska
ministerns förmenande, att den förordade envälde, och i
sammanhang dermed stadgades, att alla skrifter, som afhandlade
theologiska tvistepunkter, regeringssätten eller Kongl. Maj:ts
och andra magters stater, skulle, förr än "imprimatur"
gåf-ves, af sjelfva cancellicollegio granskas8). Man kan säga
att mellan Silvii skrift mot suveräniteten, som författades
1719, och En Ärlig Svensk, som 1755 uppträdde att förfäkta
hattpartiets åsigter, har — utom Wildes historiska
skrifter — intet arbete i svensk statsrätt utkommit; år 1757
gåfvo ständerna cancellicollegium befallning att låta författa
en systematisk afhandling öfver Sveriges då gällande
fundamentallagar för att nyttjas under föreläsningar vid
akademier och gymnasier, och collegiet uppdrog åt Botin att utföra
arbetet. Emellertid ansåg det en och annan bland de till
censor inlemnade skrifter i dylika ämnen vara "ej allenast
oredigt och utan ordning sammansatt, utan ock ofta alldeles
ledande från den esprit och afsigt, hvaruti
fundamental-lagarne äro författade". Collegium trodde, att, då afsigten
med den tillämnade systematiska afhandlingen vore att hos
undersåtarne från första ungdomen inplanta rediga begrepp
om rikets grundlagar, så vore intet angelägnare, "än att
förekomma, det förutfattade irriga meningar måga hos allmän-
Arcana Oeconomiæ et Coramereii, innan han 1731 kunde få skriften
publicerad, är allmänt kändt. Se Rydin; Om Yttrandefrihet och Tryckfrihet,
sid. 137, not. 1.
") Kongl. Förordn, d. 2 Nov. 1749. Modée; 1. c. IV. 2897. Med anledning
af Gustaf Ruders Tractat om Läro- och Näringsverkens förbättring och
deri förekommande förslag till prestlönernas rubbning och jemnkning samt
presträttigheternas förvandlande i penningar utverkade secreta utskottet ett
kongl, bref af d. 29 Juli 1752, hvaruti förbudet mot grundlagarnes
granskning också förklaras omfatta ståndens privilegier. Ruders Tractat indrogs
äfven. Tankar om Hemligheter, II. 19, 21 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
