Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
fosterländsk ifver uppstod Stjernhjelm och kämpade mot
detta förderf just vid den tid, det var störst, under
drottning Christinas dagar; men huru stort hans inflytande än
blef på den vittra litteraturens utveckling, for språkets
renande tyckes hans sträfvande ej hafva burit någon frukt
under den närmaste tiden. Först då Sverige under Carl XI
för en tid hejdades på sin krigiska bana, då
reduetio-nen visade, att det vändt sig till nya, till inre problemers
lösning, infann sig hågen för vårt språks renande jemte
en allmännare smak för en fosterländsk vitterhet.
Vi påminna här om, huru det patriotiskt arkäologiska
svärmeriet, hvilket visserligen fått sin första väckelse af
den store Gustaf Adolf och hans lärare Buræus och för
hvilket Buræi andre store lärjunge Stjernhjelm ej varit
främmande — huru det nådde sin höjd i Rudbecks
Atlantica med dess hufvudtanke, att alla forntidens berömda
folk härstammat ifrån Sverige. Den ära, fäderneslandet
sedan 1630 vunnit, uppfordrade att äfven för dess forntid
söka de största minnen. Utan tvifvel var i detta svärmeri
iner poesi än historia, fastän det sammanhängde med ett
annat den tidens sträfvande, med den af konungarne Carl
XI och XII gynnade bearbetningen af den gamla isländska
sagolitteraturen, som säkerligen ej blifvit utan inflytande på
den sistnämndes utveckling. I något egentligt skaldeverk
har dock denna känsla af ett ärofullt och mägtigt
närvarande, hvilken dref forskningen och drömmarne tillbaka
till Nordens bragdfulla forntid, icke gifvit sig uttryck —
såframt man icke ville undantaga Dahlstjernas "Göta
Kämpevisa om Konungen och Herr Peder". Skalderna voro
alltsedan Stjernhjelms tid upptagna af bemödandet att i Sverige
utveckla en poesi efter främmande förebilder, hvilka
begagnades i ett långt rikare urval då än i en sednare tid. Det
är ådagalagdt, att Tysklands, Frankrikes, ja! äfven Italiens
vitterhet under den tid, Sverige var inveckladt i det
sydligare Europas strider, varit mycket känd och älskad icke
blott vid hofvet och hos de förnäma, utan också inom
landets medelklass. Om således icke heller de båda sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
