Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Denna obestämdhet gifver sjelfva styrelselagarnes
ordalydelse redan tillkänna. Om man endast vid dem faster
afseende, kan hela tiderymden ifrån Gustaf Wasas
framträdande, hvilket snillrikt blifvit betecknadt såsom det
nationella Sveriges födelse, intill den tid, då centralisationens
arbete af Carl XI fulländades, betraktas såsom ett helt.
Man lemnar då tillsvidare ur sigte den fortgående förän
dring, som adelns genom de stora krigen stigande magt
verkade. Den enda för hela denna tid gällande
regeringsform, om man så vill kalla det, var Landslagens
konunga-balk, eller egentligen blott dess fjerde och kanske åttonde
kapitel — det första innehållande konungens, det sednare
riksrådens ed. Jemte eden band likväl äfven den försäkran,
konungen vid thronbestigningen afgaf, hans magt. För
Gustaf Wasa kom ingen dylik försäkran ifråga. Han var
den, som på sina vapens lycka grundat den nya
nationella konungamagten i Sverige. Hela hans regering förflöt
i kamp mot det sjelfsvåld, hvilket de olika stånden under
medeltiden vant sig att anse för sin lagliga rätt. De första
Dalupproren voro presternas verk, i Westgötabullret
profvade sig adeln och Dackefejden var den genom
befrielsekrigen myndigvordna allmogens försök att oberoende af
konungen skapa sitt öde. Genom så hårda strider gjorde
sig statsmagten af alla erkänd och förhållandena ordnade
sig derefter småningom så, som vi finna dem under
Sveriges lysande tid. Då Gustaf Wasa i ett bref underrättat
allmogen om sin thronbestigning, hade han blott lofvat
hålla den vid "Sveriges och S:t Eriks Konungs lag". Från
Erik XIV och Johan äro inga konungaförsäkringar bekanta,
men från alla följande konungar under detta tidehvarf
hafva vi sådana i behåll 2). Svårligen skall någon neka,
att af dessa är den store Gustaf Adolfs försäkran den,
hvilken genom ord, strängare än någon äldres eller
sednares, gör konungens magt beroende af både råd och
ständer. Ehuru rådet, hvilket var liksom ständernas krona, ej
2) Dock hafva såväl Erik som Johan muntligen försäkrat sig skola hälla lae och
privilegier. Stjernman; 1. c. 3,223,312,316,321. Jfr. Bihanget sid.’231.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
