Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödigt vore, tillsvidare uppoffra allt inflytande på Sveriges
styrelse3). 4
De hade en tid varit beredda att närma sig grefve
Fer-sen, som låtsat omsorg om regeringsformens bevarande och
ej heller hade hofvets fulla förtroende. Detta, som velat
hafva constitutiohssaken först företagen, hade med missnöje
Bett hattarne endast betänkte på att återupprätta sin egen
magt, att ur rådet fördrifva alla mössor och insätta sina
vänner på deras platser. De ekonomiska frågor, för hvilkas
utredning riksdagen förklarats vara så nödig, hade, äfven de,
blifvit lemnade å sido. Snart hade det emellertid blifvit
klart, att grefve Fersens önskningar vida skilde sig från
dem, som hystes af Sveriges grannar, om han ock ej vore
sinnad att understödja de Frankrikes och hofvets stora
reformplaner, om hvilka hvarje vecka medförde nya vexlande
rykten4). lían ville icke blott sätta sig öfver de skrankor
för representationens rätt att förändra grundlagen, hvilka
motpartiet år 1766 upprättat; äfven de af honom sjeH år 1756
på kohungamagten laggda band var det hans afsigt att
borttaga. I riksdagens sista timma ville han företaga såväl denna
fråga som den flnanciella.
De förbundne ministrarne måste då sätta hela sitt hopp
på en underhandling, de länge drrfvit. Den talangfullaste
och trolösaste af den så kallade frihetstidens
riksdagskäm-par, öfverste Pechlin, hade genåst efter fandtmarskalksvalet
genom en tredje person gifvit Österman vid handen, att hån
visserligen aldrig skulle médgifva dåvarande senatens bibe-
*3 Juel, Stockholm d. 26, 29 April d. 6, 17 Maj, 13 Juni 1769.
*) Juel, Stockholm d. 20 Juni, 29 Augusti 1769. Frankrikes
och hofvets antagna plan, då den omtaltes mest detaljerad, sades
vara, att l:o konungen skulle enligt 171§ års regeringsform
dispo-néra öfver de högre embetena samt vid délägres tillsättande kunna gå
utom förslagen *, 2:o konung och råd skulle alldeles afgöra
alliaiice-frågor, 3:o konungen skulle ega sluta fred, men senatens pluralitet
att bestämma tractatens artiklar (?), 4:o senaten skulle vara högsta
dömmande instans och intet vad till ständerna ega rum, 5:o en
riksdag skulle ej utan konungens samtycke ega ändra en föregående
riksdags beslut, 6:o konungen skulle ej behöfva kalla ständerna
oftare än hvart lOide Sr, 7:o konungafamiljens skulder skulle betalas,
8:o två senatorer skulle såsom ständernas deputerade insättas i
banken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
