Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den sista afskedsansökningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökte få honom in på rätt spår igen, såsom min
skyldighet var, och jag fick ej éns tack derför en enda
gång. Jag gick i den bästa afsigt i verlden till
sjö-ministérn och sade:
»Min herre, jag kan icke se, att amiral Farragut
gör annat än skärmytslar smått der borta i Europa
och håller ett slags lustresa. Nå ja, det kan vara
godt och väl, det; men det står icke fÖrvmig i sådan
dager. Ar det så, att han icke är ute för att slåss,
så låt honom komma hem igen. Det är väl icke
nödvändigt för en man att ha en hel flotta för en
lustresa. Det är för kostsamt. Förstås, jag har ingenting
att anmärka emot lustresor för sjöofficerare, —
lustresor, som det är reson med, lustresor, som äro
ekonomiska. Nå- väl, de kunde ju fara ned utför Mississippi
på en timmerflotte —»
Ni skulle ha hört, huru han stormade! Man.
skulle kunnat tro, att jag begått något slags brott.
Men jag brydde mig icke om det. Jag sade, att det
var billigt, och det var fullt af republikansk enkelhet
och fullkomligt säkert till lif och lemmar. Jag tyckte,
att för en lugn lustresa fans ingenting jemförligt med
en timmerflotte.
Då frågade sjöministern mig, hvem jag var, och
då jag sade honom, att jag hörde till regeringen,
önskade han veta, i hvad egenskap. Jag svarade honom,
utan att göra någon anmärkning med afseende på det
besynnerliga i en sådan fråga, då den, såsom nu, kom
från en medlem af samma regering, att jag hade den
äran vara kanslist i senätsutskottet för snäckodling.
Jo, då bröt stormen riktigt löst. Han slutade med
Mark Tuain’* skizzer. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
