Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historien om den stygge lille gossen, som aldrig råkade illa ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i, stjelpa alltid om söndagen, och det är alltid storm,
när elaka gossar gå för att fiska på en söndag.
Huru den här Jim undgick det ödet, är för mig ett
underverk.
Ja, Jim hade ett förhexadt lif, — så måste
förhållandet ha varit. Ingenting kunde skada honom.
Han gaf också elefanten i menageriet en tobaksbuss,
men elefanten nöp ändå icke af honom hans
huivud-knopp med snabeln. Han snokade omkring skänken
efter pepparmyntlikör, men han tog icke miste och
drack i stället skedvatten. Han stal sin fars bössa
och gick på jagt på sabbaten, men sköt icke af sig
tre eller fyra fingrar. Han slog sin lilla syster vid
tinningen, då han var ond, men det inträffade icke,
att hon under plågor tråkade igenom långa
sommardagar och slutligen dog med förlåtelsens ljufva ord
på sina läppar, sålunda fördubblande ångesten i hans
krossade hjerta. Nej, hon slog honom igen, och hon
blef aldrig det minsta sjuk. — Han rymde och gick
till sjös slutligen, men han kom ingalunda tillbaka
för att finna sig sjelf olycklig och ensam i verlden,
sina älskade sofvande på den lugna kyrkogården och
sin barndoms vinrank-omskuggade hem grusadt och
försvunnet. Ack nej! Han kom hem drucken som en
spelman, och det första, som hände honom, var, att
han sattes in på polisvaktkontoret.
Och han växte upp och gifte sig och fick stor
familj och blef rik genom allt slags bedrägeri och
skurkaktighet; och nu är han den mest helvetiskt
elakartade skälm i sin födelseby och är allmänt högaktad
och hör till lagstiftande församlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
