Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta spåren af Menniskans Tillvaro på vår jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekundära (innefattande triastiden, juratiden,
krittiden), det tertiära (innefattande eocentiden,
miocentiden och pliocentiden) samt det qvartära eller
senaste skedet, till hvilken vår nutid ansluter sig och
hör. Man må emellertid ej tro att dessa skeden
representera lika långa tiderymder; tvärtom hafva de
första båda med säkerhet räckt ofantligt mycket
längre än de senare. Ej heller finnes det någon skarp
gräns mellan dem eller mellan deras
underafdelningar, men hvart och ett utmärkes dock från de andra
genom vissa karakteristiska förhållanden,
förnämligast genom växt- och djurverldens olika
beskaffenhet. Sålunda funnos t. ex. under det sekundära
skedet helt andra varelser än nu o. s. v. Man har
dervid, såsom bekant, kommit på det klara med den
märkvärdiga lag, att allt, såväl i djurets som i
växtens rike, med hvarje följande tidskifte, utvecklat sig,
grad för grad, från lägre till allt högre former, så.
att t. ex. i djurens serie blötdjuren uppträdt långt
före fiskarna, först efter fiskarna visade sig ödlornas
typ och till sist foglarnas och däggdjurens. Men för
denna utveckling från lägre till högre former hafva
åtgått så ofantliga tidrymder, att menniskotanken,
som vant sig att mäta allt efter vårt lilla jordelifs
mått, nästan hisnar, då den söker göra sig en
föreställning om deras längd, ty härvid räcka knappast
några vanliga siffror till.
Derjämte har man emellertid äfven funnit, att ju
högre en djurart stått i varelsernas skala, dess
kortare tid har den i allmänhet egt bestånd, dess förr
har den gifvit plats för nya former, under det de
lägre deremot fortlefvat under vida längre perioder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
