Tiden / Femte årgången. 1913 / 321 (1908-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om sociala vidskepelser.

För TIDEN av AXEL HÄGERSTRÖM.

Till det efterföljande jämför: Jellinek,
Bie Erklärung der Mensehenreehte;
Rit-chie, Natural Rights; Lor. S t e i n, Die
soziale Bewegung in Frankreich; Ludw.

S t e i n, Die soziale Frage im Lichte der
Philosophie; Thonissen, Le socialisme
depuis l’antiqvité; Anton M e n g e r, Das
Reelit auf den vollen Arbeitsertrag.

I tron på clophandlingens magiska
kraft föreligger en renodlad
vidskepelse. Så i dogmen om den
obefläcka-de avlelsen, i föreställningen om
bönens förmåga att sätta gudomliga
krafter i verksamhet, i dogmen om
Jesu gudamänsklighet.

Sådana meningar ha det gemensamt,
att de öppet förutsätta övernaturliga
krafters verksamhet hos det som självt
blott är ett led i naturordningen.
Vidskepelserna ifråga kunna också på
visst sätt bestämmas som sociala. Do
ingå som leder i en religiös åskådning
med uppenbart social betydelse.

Emellertid är det här fråga 0111 de
grövsta formerna av vidskepelse. Do

* Tiden är här i tillfälle att, taek vare
förf:s tillmötesgående, för sina läsare
framlägga ett föredrag, som professorn i praktisk
filosofi i Uppsala Axel Häger ström
år 1911 höll i föreningen Ver dandi, men vars
skarpsinniga oeh tankedigra analys över
naturrätten, dess källor, dess herravälde oeh
dess bortbleknande måste alldeles särskilt
intressera en med marxismens åskådningar
förtrogen läsekrets. Red.

börja nu också att så småningom
förlora sin kraft i de bildades
medvetande. Att de ändock alltjämt trots det
vetenskapliga föreställningssättets
framträngande kunna bibehålla sig hos
stora lager av folket vittnar om
traditionens väldiga kraft. Årtusendens
traditioner vila som en mara på den
mänskliga hjärnan, säger Marx. Men
det bär också vittne om intressenas
förmåga att taga förståndet i sin
tjänst. Föreställningarna ifråga ha
ingått en oupplöslig förbindelse med
vissa intressens tillfredsställande. Det
förslavade förståndet blir otillgängligt
för alla skäl.

Emellertid är det alldeles icke
meningen att här undersöka vare sig den
ena eller andra religiösa dogmen. Det
är ett helt annat slag av sociala
vidskepelser, som nu skall behandlas,
vidskepelser som ingalunda ha
öppendag-lig karaktär och därför ej heller ännu
förlorat sin makt över det bildade
föreställningssättet, men till gengäld
ha en mera ögonskenlig social
betydelse. Även här är det tradition och
intressen, som taga förståndet i sin
tjänst.

Talmannen i finska lantdagen
yttrade en gång om ett kejserligt på-

Tiden n:r 11. 1913

21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>