Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Ismar träffar sina slägtingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201:
ett uttryck af vänligt intresse, som tycktes säga:
"Vi hafva väutat dig och äro glada att få se dig."
"Här ser ni, flickor", sade .Reva, i det hon tog
på sig en min af låtsad eganderätt, som jag ej kan
riktigt säga hvarför jag skulle hafva önskat en
smula mindre tvärsäker — "här är vår slägting
Ismar. De hafva hållit på att dö af längtan att
få se dig", tillade hon, i det hon skrattande vände
sig till mig. "Nu hoppas jag de icke må känna
sig svikna i sina förhoppningar."
Det blef ett allmänt skratt, och alla kommo
fram för att som slägtingar räcka mig handen.
Jag skulle kunnat önska, att det gått an, att jag
i min egenskap af kusin gifvit dem en kyss. Jag
kände mig storligen frestad att göra det, men som
jag fått vederbörliga föreskrifter af Utis, lät jag bli.
"Det är sant hvad Reva säger", sade en lång,
ståtlig flicka, i det hon räckte mig handen. "Ehuru
vi ej precis höllo på att dö af längtan, önskade vi
mycket att få se dig. Jag är din kusin, Semna
Diotha."
"Jag är din brylling, Udene Vadarna", sade
derpå en vacker femtonårig blondin med en liten
läspning, och så fortgick det med alla de öfriga.
Det kändes angenämt att vara medelpunkten
för en flock intagande kusiner, som alla voro
angelägna om att säga någonting behagligt och
vänligt. Ett sådant sakernas tillstånd hade jag
ingenting emot. Men Reva gjorde alltför snart slut
derpå genom att säga:
"Jag lofvade Ialma att snart komina tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
