Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förskönande vi omtalat vid beskrifningen om denna
stadsdel, hade varit betänkt på att förvandla en del
af Djurgården till en lustpark, och oaktadt alla de
bekymmer, som tyngde på hans sinne, fann likväl
denna rastlöst verksamma konung tid att i Juni
månad 1658 från Göteborg utfärda en skrifvelse till
Jean de la Vallée, hvari det heter: “uppå Walmars
Öön skall, efter deruppå gjord dessein, en Lustgård
förfärdigas, låtandes afjemna, förhöja med mera emot
jorden der som afsatzer komma, gräfva dambar,
införa springande vatten till Fonteiners och Grottors
förfärdigande, plantera träd och annat sådant, som
till Lustgårds exequerande reqvireras, och hela verket
låta instängja, såsom ock hugga advenuer genom
skogen, der så behöfves, densamma afjämbna och
med trään besättja och plantera låta.“ Början till
en sådan anläggning lärer verkligen hafva blifvit
gjord vid den nu s. k. Biskopsudden; men arbetet
afstadnade, man vet icke af hvilken anledning. Vid
den sedan företagna reduktionen i Carl XI:s tid
blef en del af Ladugårdens egor Kronan behållen,
en annan del bortförlänt, och af de sålunda
reducerade egorna upplätos större eller mindre delar tomtvis
åt enskilda personer, hvilka der efter hand uppförde
byggnader. Den del af Waldemarsön, som nu utgör den
s. k. Djurgårdsstaden, hade redan af dr. Christina
blifvit upplåten åt Amiralitetets Krigsmanshuskassa
till anläggande af sjukhus m. m., och när
Amiralitetet flyttades till Carlskrona, erhöll nämda kassa
kungligt tillstånd att bortarrendera dessa då s. k.
Båtsmanstomter eller på annat sätt göra dem
sig till nytta. Här anlades då ett skeppsvarf, hvilket
snart gaf anledning till ställets bebyggande som ett
slags stad. Allt det öfriga af Djurgården, från
Ålkistan till Blockhusudden och stadstomterna, fortfor
att vara en jagtmark, omvexlande med mer eller
mindre höga berg, dalar, kärr och slätter samt
bebodd uteslutande af jägeribetjening. Först i Gustaf
III:s dagar började Stockholmsboerna anlägga viller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
