Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanisk industri av ingenjör Einar Kullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 86
EINAR KULLBERG
äro tillverkade bliva allt mera
fulländade, och att förfa-
ringssättet i förhållande till
andra metoder är ekono-
miskt. För framställning av
detaljer av metall, vilka
fordra en viss hållfasthet,
och då noggrannheten ej är
större, än att de kunna an-
vändas utan vidare maskin-
bearbetning, tillämpas varm-
pressning. Liksom vid hej-
ning består verktyget av
över- och undersänke, varvid
översänket följer med press-
huvudet och undersänket är
fastsatt i bordet. Det för be-
arbetningen avsedda ämnet
uppvärmes till så hög tem-
peratur som möjligt, dock ej
så högt, att det blir sprött, ty
under pressningen kallnar
det mycket fort. Detaljer,
som icke behöva någon större
hållfasthet, men däremot ett
prydligt utseende, framstäl-
las ofta genom pressgjut-
ning. Råmaterialet härför är någon lätt fluten metallegering, vilken
uppvärmes till smält tillstånd, varefter den under tryck pressas genom ett
munstycke in i en kokill. Maskinbearbetningen å en sådan detalj blir den
minsta möjliga, till och med små hål och gängor av ej allt för stor nog-
grannhet kunna erhållas i gjutningen.
Kännedomen om smältning av guld, silver, koppar och tenn samt deras
legeringar är gammal. Härifrån härrör sig senare tiders kunskap om
smältning och gjutning av järn. Först omkring år 1400 blev järngjutning
allmännare känd i Europa. Redan tidigare hade man dock spårat konsten
att gjuta järn, exempelvis i Japan, där omkring år 70 e. Kr. en bro utförts
av detta material. För smältning av järnet användes tidigare degel eller
flamugn, under det att numera vanligtvis kupolugn eller elektrisk ugn
förekomma. Vid en del amerikanska automobilfabriker hava försök gjorts
med att i masugn framställa järn för direkt gjutning utan omsmältning,
Fig. 4. Olika stadier under framställningen av
ett ämne till en motorvevaxel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
