Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rälsskarvproblemet av ingenjör Emil Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄLSSKARV PROBLEM ET
131
F*g* f S- Rälsskarv av tudelade
räler
bultar, finnas därför alla förutsätt-
ningar, att dessa skarvar skola
"hänga" mer än vanliga, vilket
medför kraftiga slag. Som dessa
slag dessutom träffa endast ena
rälshalvans huvud, fig. 15, torde
någon tvekan knappast behöva
råda om, att "fallhöjden" kommer
att ökas på grund av utpressningar
och nedstukningar efter hela skar-
ven. Någon minskning av skarv-
stötarna kan alltså knappast vän-
tas, snarare tvärtom.
Faran för rälsbrott är närmast beroende på rälsprofilens lämplighet och
rälsmaterialets jämnhet. Ingen vill väl påstå, att den tudelade rälen har
lämpligare profil än en vanlig räl, vare sig ur valsningssynpunkt eller med
tanke på belastningarna i spåret. Man behöver bara tänka på de excent-
riska påkänningar, för vilka en dylik räl blir utsatt. Beträffande rälsmateri-
alet är det av synnerlig vikt, att få lika sammansättning i hela sektionen.
Redan vid valsning av vanliga räler förefinnes risk för allt för stor seg-
ring, och denna risk skulle otvivelaktigt ökas vid en så o symmetrisk sektion
som den föreslagna. Genom val av lämpligt material kan för övrigt räls-
brotts frekvensen regleras inom vida gränser, men kan detta ske endast på
bekostnad av ökad slitning och nedstukning av rälsändarna. Man före-
drager därför en viss, dock ej allt för stor, risk av rälsbrott, än att binda
sig vid ett mindre slitstarkt rälsmaterial. Några särskilda förutsättningar
finnas följaktligen icke, att antalet rälsbrott skall minska vid användandet
av tudelade räler, men väl att de skola öka.
Av den tudelade rälens tekniska fördelar återstår sedan endast påstå-
endet, att rälsvandringen i hög grad skulle avtaga, genom de minskade
skarvstötarna. För det första bidraga skarvstötarna högst obetydligt till
rälsvandringen i förhållande till alla andra härpå inverkande faktorer. För
det andra finnas, såsom ovan framhållits, knappast några förhoppningar
att skarvslagen skola minska.
Om det är svårt att vid en jämförelse med vanlig räl finna några för 1
delar hos den tudelade, så är det vida lättare att påvisa nackdelar. En detalj,
som skulle bliva oerhört dyr i underhåll är hopfästningen av de båda räls-
halvorna. Lågt räknat skulle för nämnda ändamål erfordras c:a 5.000
skruvbultar per km. enkelspår eller 20 — 25 tusen stycken på en normal ban-
vaktssträcka. Vid ett eventuellt införande av tudelade räler nödgades man
nog komplettera banvakterna med "skruvbultvakter". Rälsfoten, sådan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
