Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska föreningen 1875-1925 av ingenjör Emil Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKA FÖRENINGEN 1875—1925 lQ
bordet, där endast rektorn med fru och C voro närvarande, berättade
rektorn för sin fru "att lille B. hade varit här, och vet du, han kallade
mig för Göken, men", tillade rektor Virgin, "det bryr jag mig icke om, ty
jag vet att mina gossar hålla av mig ändå!"
Då B. följande morgon infann sig i skolan omringades han av sina kam-
rater, vilka hört historien av C, och alla förvånades över B :s oförskämd-
het att tilltala deras avhållne rektor med "Göken". B. förnekade naturligt-
vis, det som lades honom till last, men då C. berättade, att han åhört sam-
talet, och att rektorn vid kvällsbordet omtalat förloppet för sin fru, nöd-
gades B. medgiva, att han väl av gammal vana kommit att förgå sig och
tilltalat rektorn med smeknamnet. Faktum är emellertid, att B. aldrig
kunde förmärka någon ovilja från rektor Virgins sida för det passerade.
En annan episod, som inträffade något senare, och i vilken B. även var
syndabocken, bör slutligen ägnas minnet åt föreningens stiftare och förste
ordförande.
Som bekant hade Tekniska skolan på den tiden sina lokaler i östra delen
av stadshuset. För lektioner och provskrivningar i matematik användes en
i andra våningen åt Köpmangatan belägen relativt lång och med fyra
fönster försedd lärosal. Fönsterplatserna voro särskilt eftersökta av ele-
verna, enär man från dem hade god utsikt till flickorna i det mitt emot
belägna Hagendalska huset. Vid provskrivningarna placerades eleverna på
lämpligt avstånd från varandra, och B. hade sin plats längst ned i salen
vid fönstret. Innan B. vid provskrivningen intog sin vanliga plats, hade han
på torget försett sig med några äpplen. Under det rektor Virgin var syssel-
satt med några anteckningar å svarta tavlan, gjorde en elev N., som satt
vid översta fönstret, ett tecken till B., att han önskade ett äpple, vilken
anhållan uppfylldes av B., som kastade ett äpple till honom. Efter en
stund, då rektorn ånyo var sysselsatt vid svarta tavlan, gjorde N. på nytt
ett tecken att få mera frukt, men nu misslyckades B. i kastningen och
äpplet träffade med en väldig smäll mitt i svarta tavlan. Rektor Virgin
hoppade till, fann äpplet och frågade vem som kastat detsamma. Intet
svar. Ny fråga i kraftigare ton, men med samma resultat. För tredje
gängen frågade rektorn, vem som kastat äpplet och tillade, att ingen kom
att få lämna rummet, förrän den skyldige anmält sig. Nu fann B. det
rådligast att erkänna och reste sig från sin plats, varvid rektorn med stark
fart sprang ned från katedern, efter bänkraden på andra sidan av salen i
förhållande till den plats där B. befann sig. Rektorn var mycket närsynt
och använde alltid en och i undantagsfall två pincenezer. Under det han
sprang ned, satte han på sig sin andra pincenez, för att lättare kunna
upptäcka vem den brottslige var, och utbröt, då han kände igen B. : "Ja,
det kunde jag väl tro, att du skulle tala om det." Sedan B. närmare för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
