Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETNOGRAFISKA UTSTÄLLNINGEN. — KINESERNE.
33
försedda äro de menskliga figurernes ansigten målade på små tunna
benskifvor. (Denna låda innehåller dessutom solfjädrar af trä, dels
genombrutna, dels en lackerad).
Bland öfriga slöjder äro endast snickeriet och lackeringen på ett
tillfredsställande sätt representerade å utställningen (se ofvan:
»Bostaden med dess inredning, hvsgeråd m. m.»).
Såsom ett exempel på den vigt man i Eina ända från långt
aflägsna tider lagt på en högt uppdrifven konstindustri kan anföras,
•att det, enligt den under förra hälften af 900-talet lefvande araben
Abu Saïd, på 800-talet var vanligt att föranstalta offentliga
slöjdutställningar, å hvilka de mästerstycken, om hvilkas åstadkommande
hvar man vinnläde sig, voro utstälda under ett helt års tid.
Upptäcktes under denna tid icke ett enda fel, så undfick konstnären en
riklig belöning, men varsnades blott ett enda, återstäldes föremålet
till sin olycklige upphofsman utan någon slags uppmuntran.
Konsten står deremot skäligen lågt i Kina och höjer sig knapt
Ofver konstindustriens ståndpunkt. De omisskänneliga anlagen för
■modellering röja sig dock såväl i de jemförelsovis stela
porslinsfigurerna, som i de betydligt ledigare utförda skulpturerna i
agalmatho-lith samt de i lera modellerade, målade figurerna i Skåp 51.
Bland de senare framstår i synnerhet en i fotsid, gul drägt klädd
gubbe med grått skägg (å), troligen föreställande en buddhistisk
prest från Lhassa i Tibot, genom sitt lefvande ansigtsuttrvck. Likaså
N:o 49 a, en större sittande bild, att dömma af det orakade,
till-bakastrukna och i en knut på hjessan hopbundna håret möjligen
föreställande en bekännare af Lau-tsze’s lära (Tau-tsze) (so rdigion);
1> och c tillhöra troligen också samma sekt.
Målarekonsten har i synnerhet vändt sig åt glasmåleriet och åt
målning på så kalladt »rispappen». Båda kunna uppvisa många prof
på fint utförda bilder. I glasmåleriet märkas två metoder, den ena
att måla luften, den andra att foliera den till spegelglas. Ofta
framställa två sammanhörande taflor fullkomligt samma ämne, men scenen
är då alltid omkastad, så att hvad som är till höger på den ena, är
till venster på den andra. Det s. k. rispapperet erhålles på det sätt,
att den cylindriska märgen af en växt (Aralia papyrifera) med en
mycket hvass knif skäres i en tunn skifva, börjande från ytan och
gående i spiral mot längd-axeln. Genom insugning af färgen blifva
vissa af do målade partierna upphöjda. Målningen i olja på duk torde
vara införd af europeer, åtminstone röja ett par taflor tydliga spår af
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
