Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ETNOGRAFISKA UTSTÄLLNINGEN. –- KINESERNE.
25
för ånga och 9 kanonbåtar, Fu-tshöu-eskadern 1 korvett, 6
kanonbåtar och 8 transportfartyg samt Shang-hai-eskadern 2 fregatter och
9 kanonbåtar, af hvilka en bepansrad. Flertalet af dessa äro
inköpta från främmande håll, mest från England, men kineserne hafva
äfven börjat att i egna hamnar med framgång bygga mindre
örlogs-fartyg ofter europeiska mönster.
N:o 48. a modell af ett skärgårds-örlogsfartyg.
Bestyck-ningen utgöres af 6—8-pundiga kanoner, samt långa relingsbössor.
öfriga vapen bestå af pikar och sten-slungor. Vid äntring af
fiendtliga fartyg bruka kineserne först ditkasta ett slags stenkrukor,
innehållande något brinnande ämne, som sprider en qväfvande lukt.
Längs relingarna hänga sköldar af rotting. Dessa fartyg segla
utmärkt väl och kunna äfven genom rodd, hvarvid i allmänhet 20
till 30 par åror begagnas, framdrifvas med en betydande hastighet.
(Efter Kapten-Löjtn. A. Fries).
Sjöfart och handel. Sjöfarten är jemförelsevis föga utvecklad,
och do vanliga handels-djunkerna lämpa sig i följd af sitt otympliga
byggnadssätt nästan endast till kustfart. Af en kinesisk ordbok från
ar 121 före Kr. framgår, att kineserne redan då kände till
magnetnålens egenskap att, fritt upphängd, vända sig mot norr*, eller, som
de uttrycka sig, mot söder, men åtminstone ännu under Marco
Polo’s tid (slutet af 1200-talet) var kompassen ej i bruk på
kinesiska fartyg, oaktadt den användes vid landresor.** Ännu i dag
förstår kinesen lika litet att draga tillräcklig nytta af detta, som af
andra nautiska instrument. Don kinesiska sjöfartens mest framstående
sida är kanske sjöröfveriet, som utgör dessa farvattens plågoris.
Sjelfva regeringen måsto med en viss tribut betala rättigheten för
sina fartyg att få gå oantastade.
Fartyg (i fönstren). N:o 7. ft en handels-djunk, med
hvilken kineserne ibland kunna göra resor ända till Calcutta och
flere andra indiska hamnar. Riggen består af rotting och seglen
af mattor. Ankarena iiro af trä, med en vidfäst tung sten.
* I Europa upptäcktea denna egenskap, som bekant, först vid 1200-talets
början.
** Enligt en annan uppgift skola kineserne känt magnetnålens egenskap redan
år 1110 f. Kr. Nämnda är sägas nämligen sändebud hafva ankommit från ett
aflägset boende folk, som kineserne ej förut kände. Sändebuden buro långa
släpande kläder. Till gengäld för de medförda skänkerna erhöllo de bland annat
5 vagnar, i hvilka en figur var anbragt, som städse pekade mot söder, för att
visa dem vägen till hemmet. De återvände samma väg de kommit öfver
Tong-king och Siarn och behöfde ett helt år för sjöresan till hemorten. Man har gissat
att df skulle hafva varit Assyrier eller Kaldäer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
