Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 26 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Om de siamesiske tvillingarna och andra dubbelbildningar af menniskor. Af Prof. Axel Jäderholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana anatomiska förhållanden är det naturligtvis ingen omöjlighet,
att lifvet kunnat ganska länge fortsättas, och äldre, dock
otvifvelaktiga berättelser visa, att sådant verkligen egt rum i dylika
fall. Så innehåller l’Histoire de l’Académie des Sciences för 1703
berättelsen om en kefalopag som föddes lefvande och mottog dopet.
»Kraniet», säger Akademiens historiker, »kunde komma en att tro, att
det fans endast en hjerna, och på grund deraf hade man gjort presten
några förebråelser, derför att han döpt dem såsom två individer.
Emellertid i betraktande af de rörelser, som de gjorde oberoende af
hvarandra, så var det troligt, att hvar och en hade sin särskilda hjerna».
Iakttagelsen gjordes af Héméry, läkare i Blois. — En annan
kefalopag, beskrifvon af Albrecht, var född i December 1733 och lefde
vid god helsa i Mars 1734.

Om nu den ena tvillingen af en sådan kefalopag ensidigt
hämmas i sin utveckling och bringas till parasittillstånd, så få vi en så

Bild 24. (Efter Geoffroy S:t Hilaire: Hist. d. Anom. Tafl. 19.)

ytterligt märkvärdig bildning, som den i bild 25 återgifna, af Everard
Home beskrifna, bengaliska »epicome», född i Maj 1783 af hinduiska
föräldrar och död först i sitt femte år, genom bett af en
glasögonorm. Kraniet finnes i Hunters museum i London. Hufvudfiguren
var i allo välbildad; parasithufvudet på flera sätt missbildadt, med
en liten hals och en knopp på ändan »såsom en persika»,
representerande den öfriga kroppen, med ansigtet vridet i ungefär 90° vinkel mot
det utbildade barnets. Äfven här voro hjernorna skilda åt af de starkt
sammanhängande och med starka kärlförbindelser försedda
hjernhinnorna. Parasithufvudet var hårbevuxet såsom det andra och fick liksom
detta 16 tänder. Hvad slags lif detta parasithufvud förde, är svårt att
föreställa sig: muskelkontraktioner företedde det, ehuru svaga, och det
lär t. o. m., berättas det, om man lade det till bröstet, gjort några
svaga antydningar till försök att dia; pupillen var föga känslig för ljus;
ögonen rullade, alldeles utan motsvarighet med det utbildade barnets,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>