Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Antropologiska Sällskapets Förhandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2
Bd. L N:r 5.
Herr H. Hildebband redogjorde för en af honom efter svenske
missionärers anteckningar systematiserad grammatik för Kunama-folkets i
Norra Abyssinien språk.
Herr Montelius framhöll öfverensstämmelsen mellan de
österrikisk-ungerska och de skandinaviska fornsakerna från bronsåldern, med
särskild hänsyn till svärd och celter, äfvensom de slutsatser, som deraf
kunna dragas beträdande bronskulturens härkomst och utbredningsvägar från
Orienten.
Herr Retzius höll föredrag om de Norditalienska bengrottoma vid
Mentone och det forntida menniskoskelett, som derstädes för ej
längesedan blifvit funnet, äfvensom om ett annat menniskoskelett, som ungefär
samtidigt uppdagats vid grottstationen Laugerie-Basse i mellersta Frankrike.
Sammankomst den 17 Maj .
Herr v. Düben redogjorde för den undersökning han enligt löfte
anstält öfver den vid Hästefjorden funna fibula, hvilken förut antagita
vara af menniska. Han ådagalade nu, att den tillhört en björn. På grund
af otillräckligt jemförelsematerial kunde emellertid ej med bestämdhet
af-göras, om denna utgjort en Ursus arctos eller maritim us. I denna fråga
yttrade sig fifven herr Kenbekg, instämmande i herr von Dübens
åsigt.
Herr v. Düben refererade sitt snart utkommande arbete ^Lappland
och Lapparnex>, sârçkildt utförligare framställande Lapparnes gudalära och
religiösa föreställningar.
Sammankomst den 18 Oktober 1873.
Herr H. Hildebband förevisade en indisk ståldolk med transversalt
handtag för en smal hand ; han meddelade derjemte några iakttagelser från
sina under sommaren och hösten företagna resor, nämligen beträffande
hällkistor med en liten gång i fortsättningen af ena gafveln, en
öfvergångs-form mellan gånggrifter och hällkistor, observerade i Skåne och
Veners-borgstrakten ; vidare öfver de s. k. domaresätena, hvilka snarare tyckas
haft religiös än juridisk betydelse och som synas särskildt förekomma vid
gränsen mellan bygder, härader och landskap; hvaijemte han omtalade ett
graflfält från äldre jernåldem vid Tibble i Litslena socken, Upland, på
hvilken gårds egor finnes ännu ett annat graflfält, som synes höra till den
yngre jernåldem.
Herr Retzius höll ett föredrag om de i vissa delar af Finland ännu
förekommande rökpörten och andra dermed sammanhörande byggnader,
nämligen badstugan, rian och kåtan, af hvilka den sistnämnda, som
sannolikt utgjort finnames äldsta boningsform, såsom en egendomlig qvarlefva
från forna tider ännu iakttages på några orter i de nordligare delaroe af
Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
