Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförande af sitt »system» utan har blott lemnat uppslag och utkast i
kortare meddelanden.
Hur enkelt nu detta s. k. system än synes, så innehöll det dock
några verkligen lyckade grepp, några sanningar, som vid eller rättare
trots, hvarje förnyad pröfning alltjemt, om ock delvis i något
modifierad form, växa i styrka och stadga. Om man i korthet vill
sammanfatta de vigtigaste resultat, som ur hans forskningar mer eller
mindre direkt framgått, skulle de ungefär blifva följande:
| 1. | Hjernskålen är kraniets vigtigaste del. |
| 2. | Hjernans delar hafva olika utveckling hos olika raser, och detta
visar sig i viss mon i hjernskålens form; då emellertid denna, synnerligen hos kulturfolken, är underkastad individuela och andra olikheter och derjemte ej är densamma hos de båda könen, bör man söka finna det allmänna, karakteristiska hos hvarje ras. |
| 3. | Förhållandet mellan hjernskålens längd och bredd är kraniets
vigtigasto karakter; den låter återgifva sig i formeln 1000 : x (den s. k. hufvudskålsindex eller »Retzii formel»). |
| 4. | Man kan efter denna karakter anordna folken, eller, rättare
sagdt, raserna i tvänne stora klasser, dolikocefaler och brakycefaler (mellan hvilka dock äfven en del mellanformer finnas). |
| 5. | Alla verldsdelar, utom Afrika, ja, t. o. m. flertalet af länder
ega representanter för de båda klasserna; den gamla indelningen af raserna efter verldsdelarna bör derför undergå en revision. |
| 6. | Nästan hvarje nation består af flere folk af olika härkomst,
olika hufvudskålsform och andra fysiska karakterer, och dessa bibehålla sig till stor del ännu, trots den långvariga blandningen mellan dem i sina ursprungliga former; så t. ex. i Tyskland, Frankrike, Finland. Andra politiskt skilda folk tillhöra deremot, trots långvarig, politisk eller språklig åtskilnad, samma ras. |
| 7. | Språken gifva (lika litet som de politiska och geografiska
förhållandena) inga säkra kännetecken för en nations ursprungliga ras; ty det finnes folk, som alldeles förlorat sitt äldre språk och upptagit ett annat folks. |
| 8. | Man bör derför göra skilnad mellan en »nation» i
politisktspråkligt hänseende och den eller de folkstammar, som sammansätta densamma på grund af anatomiska eller raskarakterer. Detta synes han hafva varit den förste som ådagalagt, oaktadt han ej faststäldo skilda benämningar för olika förhållanden. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
