Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Amsterdam. Hvad som i synnerhet gjorde
handelsförbindelsen svår var dock penningeförhållandena, då
inga växeltransaktioner kunde göras på närmare håll
än i Amsterdam.
Såsom ett bevis på huru föga drift den svenska
handeln ägde, anföres den misslyckade planen några
år förut att öppna direkt handelsförbindelse med Indien.
»Då man här erfor», skrifver Magalotti, »att danskarna
beredde sig att låta en expedition afgå dit, så beslöt
man helt plötsligt att i Sverige göra ett liknande
försök. Man tänkte: kan Danmark göra det, så kunna
vi själfva göra det bättre; och så samlade man för
ändamålet ihop 20,000 seudi, dels i kontanter och dels
i varor, och köpte två fartyg. Men kostnaden härför
och för fartygens utrustning medtog, under dålig
förvaltning, hela beloppet; och fartygen ligga nu och
ruttna i Mälaren. Man trodde äfven, att man hade
sjöfolk, skickliga nog för en sådan resa, och litade på
löften af några sjömän, som varit i holländsk tjänst.
Men dessa ägde ej nog kunskaper att sköta sig på
egen hand under en dylik expedition. Nu hvilar saken
och håller på att själfdö.»
Om sjöfolket i Sverige hyste antecknaren mycket
ringa tanke. Icke därför att han ansåg svenskarna af
naturen mindre danade för sjömansyrket, utan därför
att nästan all öfning i större skala saknades. Nästan
inga hade gjort andra resor än helt korta i Östersjön;
ett fåtal hade varit i England, Holland och Portugal.
»De, som icke segla utanför Östersjön», säger han,
»hafva för det mesta små fartyg och använda icke
sjökort, utan lita på sin öfning och sina astronomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
