Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjordes honom lång under overksamheten på
Helmers-hus och genom ekonomiska förtretligheter. Han
beslöt att söka vapenlyckan i främmande land. Till sin
broder Axel pantsatte han sina öfriga småländska
egendomar, lämnande Helmershus såsom änkesäte åt sin
trogna maka; och sedan drog han på våren 1684 till
Ungern, för att vid Nils Bielkes sida strida mot
»kristenhetens arffiende», turkarna. Han bevistade den
bekanta belägringen af Ofen, visade där, som alltid,
prof på mandom, men sjuknade. Döende fördes han
från krigsskådeplatsen på hemvägen.
I Schlesien slutade han sina dagar d. 29 sept.
1684. Krigardöden på slagfältet fann han icke, men
föll dock som ett krigets offer, ehuru icke för sitt
fosterland.
Den 45-åriga lefnadsbana, som vi här följt, hade
varit orolig och långt ifrån oförvitlig. De
förhoppningar, hvilka den 17-årige ynglingen väckte, då han
vid Warschau förde sin konungs banér, bragtes icke
till fullbordan af den mognade mannen. Hvad
han sedan brutit, straffades hårdt, i hans egna ögon
kanske hårdast därigenom, att han stängdes från
deltagandet i Sveriges strider 1675—1679. Kanske hade
ett ärofullt namn i deras historia kunnat blifva honom
beskärdt. För dem af historiens vänner, som tillfälligtvis
erinra sig Gustaf Lillies förgätna namn, är det endast
kändt såsom prinsessan Julianas älskares. Men han
var mer än en »Corydon», som suckade för denna
»Phillis», honom, ty värr, alltför snart otrogen. Mot
polackar och moskoviter, mot tyskar och turkar, mot
snapphanarna i de skånska skogarna hade han stått
Svenska bilder från 1600-talet. c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
