Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 5 april 1930 - Litteratur - Anmälan: Uppfinningarnas bok, del VII, av N. Royen - Tekniska föreningar - Östergötlands tekniska förening i Linköping, av H. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
211
detaljerad redogörelse för innehållet skulle bliva alltför
vidlyftig, meddelas här nedan endast en kort
sammanfattning därav.
Avdelningen husbyggnad omfattar mätningsarbeten
(Albert Löfgren), byggnadens bärande delar och
byggnadsteknik (C. Forssell, delvis tillsammans med Hj.
Granholm), vartill även räknas värmeisolering (W.
Fagerström) samt uppvärmning och ventilation (J. Lidén),
vidare bostadshuset i stadsplanen (Å. Tengelin),
standardisering (H. Elliot), hyreshuset i Stockholm (A. Stark
och H. Möller), typiska bostadshus i Köpenhamn (J.
Hebert) och Helsingfors (SI Frosterus), kök och
ekonomidepartement (fröken M. Forssell) samt husbyggnaders
formgivning.
Nästa huvudavdelning, landsvägar och
landsvägsfordon (H. Liljestrand och P. Wretlind), avhandlar historik,
vägtyper, fordon, vägbyggnad, underhåll och
väg-maskiner.
Velocipeden, automobilen och motorcykeln (E.
Hubendick) beskrivas ingående särskilt ifråga om den
historiska utvecklingen men även med avseende på nya typer
och moderna strävanden på området.
Avdelningen gator (E. Hedström) omfattar en
kortare historik, ävenledes berörande städernas utveckling,
samt därjämte allmän anordning av gator och öppna
platser m. m.
Under avdelningen järnvägar (O. Werner), vilken är
den näst husbyggnadskonst mest omfångsrika, redogöres
för den historiska utvecklingen inom området,
järnvägsbyggnad, signal- och säkerhetsanordningar m. m.
I den sista avdelningen, brobyggnad (O. Linton),
beskrives brosystemens utveckling genom tiderna.
Den i tidigare upplaga av motsvarande band rent
beskrivande framställningen av arkitekturens historia har
i denna nya upplaga fått ge vika för en intressant
granskning av byggnadsdetaljerna i anslutning till
statiken och byggnadstekniken. Behandlingen av övriga
underavdelningar utmärker sig i allmänhet för en klart
given framställning av utvecklingen inom respektive
områden samt en vederhäftig redogörelse för modernare
konstruktioner och anordningar.
Av titeln "Uppfinningarnas bok" ledes man gärna till
den uppfattningen att boken endast är avsedd att
meddela en uteslutande beskrivande, populär framställning
av utvecklingen samt framstegen under senare tid inom
olika områden. Med den uppställning och behandling,
som givits nu föreliggande upplaga, måste emellertid
erkännas, att man nått betydligt längre. Det torde
visserligen ej kunna betvivlas, att den icke tekniskt
skolade kan hämta en hel del lärorikt stoff ur boken, även
om vissa matematiska framställningar, ehuru
elementära och populariserade, möjligen komma att visa sig
svårsmälta. Den ojämförligt största behållningen av
att taga del av innehållet synes emellertid teknikern
böra hava, icke blott den, vars verksamhet ligger utom
de områden, boken behandlar, och som utan alltför
omfattande studier vill skaffa sig en inblick i andra
förhållanden, utan även byggnadsteknikern, och kanske i
första hand just denne.
N. Royen.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Östergötlands tekniska förening i Linköping
höll lördagen den 8 mars sammanträde på
Frimurarehotellet i Linköping.
7 nya medlemmar förklarades invalda i föreningen.
Styrelseberättelse för år 1929 upplästes och godkändes.
Ur densamma framgick att 23 nya medlemmar invalts
under året och att föreningen vid årsskiftet bestod av 2
hedersledamöter och 130 aktiva medlemmar.
Revisionsberättelse föredrogs, varefter styrelsen beviljades full
och tacksam ansvarsfrihet.
Därefter höll A.-b. Volvos chef, direktör A.
Gabrielsson, Göteborg, föredrag om "Svensk automobilindustri
och dess "betydelse for svenskt näringsliv."
Med en del intressanta siffror belyste tal. först
vilken oerhörd roll bilismen numera spelar. För
närvarande torde det finnas ungefär 150 000 bilar
inregistrerade i Sverige. Under 1928 växte bilbeståndet i landet
med 17 600 nya bilar och man torde få räkna med i det
närmaste samma siffra för förra året. Enligt
järnvägseko-nomisakkunnigas utredning representerade de i Sverige
befintliga bilarna för 1% år sedan ett investerat belopp
av 500 mill. kr. Årliga driftskostnaden för dessa bilar
torde, om man räknar med allt som kan innefattas under
denna benämning, uppgå till ca 350 mill. kr. För att
ställa denna siffra i bättre belysning kan man nämna
att alla Sveriges järnvägars sammanlagda
trafikinkomster under samma tid belöpa sig till omkring 340 mill.
kr. — bara underhållet och driften av Sveriges bilar
kostar sålunda årligen mera än vad alla landets
järnvägar tillsammans erhålla i trafikinkomster.
Bilmarknaden, sade tal. vidare, har under de sista
5—6 åren utmärkts av att det kommit till så många nya
vagnar. Genomsnittliga livslängden för en bil torde
kunna sättas till 6 år, vilket betyder att V14—Vis av
de befintliga bilarna få ersättas varje år. Och varje år
frågas det: Skall inte mättningspunkten snart vara
nådd, skall inte ökningen ta slut? Men tal. trodde att
det skulle dröja mycket länge ännu, innan vi hunnit
därhän. Man behöver bara se på hur förhållandet är i
U. S. A. I detta bilismens förlovade land finnes det
absolut och i relation till folkmängden största antalet
bilar, var sjätte människa lär där ha en bil, och ändå
ökas U. S. A:s bilbestånd årligen med tredjedelen av
hela antalet nytillverkade bilar.
Vad nu Sverige beträffar ha vi här att räkna med inte
bara den egentliga, utan även vad tal. ville kalla den
sekundära bilindustrien. Däri innefattas då t. e.
tillverkningen av lastvagnshytter och flak, vilken bedrives
i mindre skala av en stor mängd småfabrikanter,
tillverkningen av hela specialkarosserier för lyxvagnar,
sjukbilar m. m. En betydande del av den sekundära
bilindustrien berör gummiringarna. Än vidare finnes
en icke föraktlig tillverkning av reservdelar, och de
lokala reservdelstillverkarna äro ofta mycket
konkurrenskraftiga. Dessutom har bilindustrien medfört betydande
årliga summor i reparationskostnader. Räknar man
med 5 procent av bilarnas värde kommer man till en
årlig kostnad för bilreparationer av ungefär 25 mill. kr.
Därefter kom tal. in på den egentliga biltillverkningen
i Sverige och redogjorde först för vilka olika företag
som härvidlag finnas i landet. Av de 24 000 bilar som
förra året registrerades i Sverige voro bilar till ett värde
av ett 10-tal mill. kr. tillverkade inom landet av
Scania-Vabis, Tidaholm och Volvo. General Motors fabrik torde
förra året ha inköpt svenskt material för en summa av
ungefär 2 mill. kr. Lägges till de sålunda erhållna
synnerligen approximativa siffrorna en total arbetskostnad
på mellan 2 och 3 mill. kr., skulle den egentliga
biltillverkningen i Sverige under förra året representera ett
ungefärligt värde av omkring 15 mill. kr. och säkerligen,
yttrade tal., kommer denna siffra att i fortsättningen
ökas. Volvo t. e. räknar sålunda med att under
innevarande år fördubbla sin tillverkning, och skall man våga
en gissning torde man kunna anta att värdet av de bilar
som under detta år komma att tillverkas inom landet
kommer att uppgå till 22 à 24 mill. kr.
Vill man sedan se vilket inflytande
automobilindustrien har på den övriga industrien går man till Amerika,
det land som hunnit längst. Och tal. vågade det
påståendet att ingen annan industri så gått i spetsen för de
övriga och dragit dessa med sig som bilindustrien. Vill
man än vidare undersöka vem det är som leder den
raska utvecklingen, så kommer man ovillkorligen till att
denne är "gubben Ford". Alla de övriga bilfirmorna lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
