- Project Runeberg -  Teateroriginal och typer från skilda scener /
188

(1900) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 36. Artistturnéer i forna dagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Helsingör. Det var ett ganska gladt spektakel
på den gamla lådan i den uråldriga staden,
hvarvid “Låtom oss skiljas“ uppfördes. Men
före spektaklet åt sällskapet middag vid det
natursköna och för sina härliga rosor kända
Marienlyst, besåg parken och de märkvärdigheter
den gömmer, såsom Hamlets graf
och Ofelias “kilde“. Den Hamletska grafven
är en hopkastad hög af kullersten, och
anekdoten berättar att den tillkommit därigenom,
att en envis engelsman tråkade ut sin ciceron
med att fråga efter Hamlets graf, och då denne
slutligen pekade på ifrågavarande stenhög och
sade: “där är den“, var engelsmannen nöjd.
Från den tiden har stenhögen, sedan decennier
tillbaka, fått rykte om sig att gömma
danaprinsens ben.

Denna enkla förklaring af saken hindrade
dock icke Lindberg att försjunka i djupa
tankar vid stenhögen, och när man berättade
för honom anekdoten, så utbrast han med
filosofiskt förakt och sitt välbekanta,
egendomliga tonfall: “Ryck ej vingarne af
fantasien ... min hjärnas ljusa och blommättade
bilder slockna och förlora sin doft vid
prosans klumpiga becksömsfjät i poesiens
lustgård.“

Man spelte för de goda Helsingörsborna,
och så skildes vi åt och foro i det härligaste
månsken öfver Sundet till Helsingborg, där
sällskapet bodde på Mollberg. Just när alla
satt sig till bords för att intaga sin supé,
trädde Emil Hillberg in i salen, dyster och
allvarsam, med ett telegram i handen. Det
var underrättelsen om, att den framstående
och älsklige sångaren Oskar Arnoldson samma
dag i Karlsbad med ett revolverskott befriat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free