- Project Runeberg -  Teateroriginal och typer från skilda scener /
175

(1900) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Johannes Brun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var man här naturligtvis nyfiken att få höra
deras tankar om den dramatiska konstens
ståndpunkt i det för oss den tiden ganska
främmande Kristiania. Knut Almlöf yttrade
sig då mycket berömmande och endast något
litet fint klandrande om de norske skådespelarnes
spelsätt, men slutade sin kritik med
de orden: Dock ha de en, som står öfver allt
hvad vi i Sverige kunna åstadkomma och inför
hvilken vi alla stå som skolpojkar — och
det är Johannes Brun.

Men i likhet med vår Dahlqvist, Tysklands
Devrient och Englands Keen bröt ofta
det vilda konstnärsblodet fram hos Brun och
satte i det enskilda lifvet en burlesk prägel
på hans uppträdande, vida skild från de ädla,
hjärtevarma och solljusa bilder, han på
scenen förstod att frammana, och hvilka kunde
väcka de varmaste löjen till lif. Men det lilla,
trofasta, manhaftiga och själfständiga norska
folket och Kristianiapubliken förlät dock sin
gunstling alla hans extravaganser — han var
ju ändå deras kung i konstens rike —, och
när de sågo honom som mest dåraktig, ibland
åkande i droska å trottoarerna — vid hvilka
tillfällen kusken satt inuti vagnen och rökte
cigarr och Brun på kuskbocken, skötande
tömmarne — skrattade blott allmänheten och
sade: “Se, nu er den tokige Johannes ude og
morer sig.“ Icke ens polisen hade rättighet
att antasta Brun, såvida icke extravagansen
gick allt för långt. Den store skådespelaren
hade i den lilla staden vissa rättigheter, som
aldrig i en verkligt stor stad skulle kunna
tillåtas. En förklaringsgrund till detta
förhållande var väl först och främst aktningen
för hans verkliga storhet såsom scenisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:01:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/teaterorig/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free