Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Om fördelarna av uppfostran i hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppträdandet och med den klädsammaste säkerheten
tilltalar främmande. Här tänker jag mig, att skolpojkens
självförtroende skall antingen svika honom eller
skämma ut honom. Och om detta självförtroende är
sådant, att det endast gör honom lämplig till umgänge
med pojkar, kunde han hellre vara det förutan.
Lasten mognar, om vi få tro den allmänna klagan,
så hastigt i våra dagar, och sätter frö så tidigt i de
unga, att det är omöjligt att hålla en pojke från den
sig spridande besmittelsen, om ni vill våga släppa ut
honom i den stora hopen och tillitsfullt lämna åt
slumpen eller hans egen böjelse att välja hans sällskap i
skolan. Genom vilken ödets skickelse lasten har
vuxit sig så stark under de senare åren och av vilka
den fått näring till att vinna ett så otyglat välde, det
vill jag lämna åt andra att undersöka. Jag önskar,
att de, som klaga över det svåra förfallet av kristlig
fromhet och dygd allestädes och över sjunkandet av
bildningen både i fråga om lärdom och talanger hos
vår tids herremannaklass, ville tänka på ett medel att
återupprätta dem i nästa släktled. Det är jag viss på,
att om ej grunden därtill. lägges i ungdomens
uppfostran och inhämtande av goda grundsatser, så bliva
alla andra strävanden fruktlösa. Och om man ej tar
vård om och bevarar oskulden, nykterheten och fliten
hos det uppväxande släktet, blir det löjligt att vänta
sig, att de, som närmast skola följa oss på skådebanan,
skola överflöda i den dygd, duglighet och lärdom, som
hittills gjort England betydande i världen. Jag höll
på att också tillägga: »det mod», fastän ju detta har
betraktats som engelsmännens naturliga arvedel. Vad
man fått höra om en del sjöstrider[1] på senare tid av
en art, som var okänd för våra förfäder, giver mig
dock anledning att säga, att utsvävningar nedsätta
människors mod och att, när sedeslöshet frätt bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
