Med penna och tallpipa / 112 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vårjakt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

EN VÅRJAKT

(FÖRBJUDEN TID).

Ur en gammal portfölj.

Det är en gammal god smålänning, som berättar
ett jaktminne från vår gemensamma barndom. Det
var två små bröder, spm skulle hämta ål ur ålkistan,
som var inrättad vid ett fall av en bäck, som gick ut i
Emån. Det var tidig morgon, och den äldre brodern
hade en gammal hagelspruta, en fruktansvärd
mynningsladdare, med sig. För det fall att han, trots
förbjuden tid, skulle få syn på någon tjäder eller
eljest något skjutbart. Bröderna, den ene aderton år
och den andre tretton, gingo målmedvetna genom
skogen och stannade plötsligt mitt i soluppgången. Ty
ett stycke väg därifrån börjades ett liv, som de icke
kunde uppfatta annorlunda än som bråk av folk, som
tjuvhögg skog. Adertonåringen rusade åt det
misstänkta hållet. Ljudet blev allt starkare. Trettonåringen
höll sig långt efter, ty han ansåg att något hemskt
höll på att hända.

Men adertonåringen, som full av vild längtan efter
att få slåss sprang som en vansinnig för att få
bestraffa bönderna som tjuvhöggo i hans faders skog,
stannade plötsligt som skjuten. Ty på en bergknalles
krön höllo två tjädertuppar på att slåss.

Sådan är kärleken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>