Med penna och tallpipa / 8 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En husar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gärdsgårdsstörarna veno i
luften. Efter en stund
lågo tattarna slagna
och våndades här
och där i dikena.
De tre fortsatte
resan. Men då de rest
en fjärdingsväg,
befallde komministern
att Lans skulle hålla
in hästen, ty tattarna
hade icke fått nog
stryk. Varpå ordets
tjänare sprang
tillbaka ensam och gav
dem, som ännu
kunde röra sig, ett gott
kok stryk till.

Kyrkoherden.

— Si sådan skall
en präst vara! sade Lans. Ingen mjäkighet! Klämma till
med detsamma! Och för rexten — det enda, bönder
begriper, är stryk! Kom inte med ’vangeliet utan
ta fram yttersta domen genast! Den förstår de!

Kyrkoherden i min hemsocken var en begåvad man,
men en stor suput och förföll så småningom, men
bönderna ville av sparsamhetsskäl icke avsätta honom,
för att han icke skulle komma fattigvården till last
och på det sättet bli dyrbar för församlingen. Det fanns
tillräckligt många i fattigstugan ändå.

Denne prelat hade för vana att varje år ha två
stora supéer för socknens honoratiores och de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>