Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färdade af biskoparne i vissa stift, kyrkoböcker af antydd
beskaffenhet småningom i bruk. Det första initiativet i detta afseende
torde tagits af den ryktbare biskopen i Wes ter ås Johannes
Rud-beckius, som uppgifves redan år 1622 hafva ålagt prästerskapet
i stiftet att föra kristnings-, vignings- och likböcker. Hans samtida,
Abo-biskopen Isak Rothovius upptog i sina 2Constitution.es
pastoribus in Dioecesi Aboensi traditae» (1628) stadgandet, att
kyrkoherdame skulle en hvar »hafwa en Kyrko-Bok liggandes,
der man kan rätta sig efter». Deri skulle antecknas: 1) deras
namn, som fästas och vigas; 2) deras namn, som döpas,
föräldrarna och faddrarna; 3) deras namn, som begrafvas med
platsen och testament. Att dessa stadganden ej förblefvo en
död bokstaf, framgår ur uttalanden vid samtida visitationer och
ur domkapitelscirkulär. *) I en af biskop Johannes Gezelius år
1665 utfärdad ordning för biskopsvisitationema nämnes, att
der-vid skulle granskas »protocollum» d. v. s. anteckningarne öfver
brudfolk, kristningsbarn och döde. Något senare samma år
förmanade han stiftets prästerskap att författa en fullständig katalog
på alla familjer i resp. församlingar. Dessa bestämningax
sammanfattade och utvecklade han vidare i sina 1673 utgifha
»Per-breves Commonitiones.» Deri stadgades uti femte kapitlet, att i
»protocollum ecclesiae» skulle upptecknas: 1:0 alle brudfolk med
deras namn, föräldrars namn och orten, dädan de äro; 2:0 alla
barn, som döpas, med deras och föräldrarnas namn och hvad
dag de äro födde och döpte; item faddrarnes namn, om det ske
kan, för alla händelsers skull; oäkta barn skrifvas särdeles med
föräldrarnas namn; 3:0 alla lik, som begrafvas antingen i kyrkan
eller på kyrkogården med deras namn och vilkor såsom ock
ålder, om den kan någorlunda erfaras, och hvad efter hvart lik till
kyrkan är gifvet. I sjette kapitlet ingå bestämningar om skrifte-
*) Pastor Ad. Neovius meddelar i sitt arbete »Kyrkornas i Borgå stift
inven-tariipersedlar, bibliotek och arkiv t (Kuopio 1893), sid. XXXIV, att äfven i detta
stift historieböcker finaas äldre än 1686 års kyrkolag. Så i Wederlaks från 1656, i
Lappträsk från 1663, i Helsingfors och Sulkava från 1667 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
