Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framsteg, som alla mexikanare skulle åtnjuta.
Visserligen har idealet icke ännu blivit
verklighet, men alla regeringar, som sedan
revolutionens avslutning valts av folket, betraktas
såsom förvaltare av revolutionens arv.
Då är därför det består ett intimt samarbete
mellan fackföreningarna och regeringen.
Alla är revolutionära. Republikens president
kommer ofta på fackföreningskongresser, för
att hålla öppnings- och hälsningstal. Statens
ämbetsmän är officiella delegerade.
Arbetsministeriet och socialstyrelsen m. m. sänder simma
representanter, som tillsammans med
fackföreningsdelegeradena utarbetar resolutioner, vilka
framlägges för den lagstiftande församlingen.
Meningen är att därigenom reformera landets
inrättningar alltmera till arbetarklassens
förmån. -
Med undantag av IAA:s och den spanska
CNT:s representanter fanns det inga direkta
utländska arbetareorganisationer såsom
gästdelegerade. Däremot sändes av Förenta
staternas, Englands och Argentinas legationer
officiella diplomatiska representanter s. k.
”arbetareattachéer”. Dessa arbetarediplomater höll
hälsningstal 1 sina länders och deras
arbetareklassers namn, och på kongressens
avslutningsmiddag kom det till förbrödringsmanifestationer
mellan de mexikanska
fackföreningsdelegeradena och de vänskapliga ländernas
arbetareattachéer. Ryssland lyste vid detta tillfälle med
sin frånvaro, ty Sovjetunionen har inga
arbetareattachéer, och även om en sådan skulle ha
funnits i Mexiko, hade han icke blivit inbjuden,
ty ”Proletaria” är icke kommunistvänlig.
dentifieringen av arbetarnas och böndernas
sak med regeringens teorier medför att det
alltid brukar bli politik på
fackföreningskongresserna 1 Mexiko. Det var därför ingen
överraskning att Revolutionspartiet ”PRI” som är
landets största och så att säga officiella parti —
var representerat på kongressen. Dess
ordförande, general Rodolfo Sanchez Taboada,
bekämpade kommunisten Lombardo Toledano (den
Latinamerikanska Arbetarefederationens
ordförande) emedan denne för en tid sedan
bildade ett nytt parti, det s. k. folkpartiet (Partido
Popular). ”Revolutionspartiet”, utropade
generalen, ”är böndernas och arbetarnas parti, och
ingen kan säga att det finnes ett mera radikalt
parti. Revolutionspartiets mål är att
förverkliga den mexikanska revolutionens höga ideal:
det arbetande folkets sociala och ekonomiska
befrielse”. Kongressen applåderade livligt
talaren, och det utslungades rop mot ”förrädaren
Lombardo Toledano” som naturligtvis icke var
närvarande på kongressen.
Det behandlades framförallt ekonomiska
spörsmål, som intresserar arbetarklassen i
Mexiko. Det var tal om kollektivavtalen inom
textilindustrien, om den nu pågående
diskussionen angående nya kollektivavtal för
bageriarbetare samt om brödets pris och kvalité, om
bussarnas höga tariffer i huvudstaden, om
lagstiftningen angående arbetarnas rättigheter
samt om den sociala lagstiftningen och dess
reformer. Fackföreningen från Puerto Mexico
— banandistriktet — framlade ett förslag om
bildande av produktions- och
konsumkooperativer med statens hjälp, genom vilka
mellanhänderna inom handeln och industrien skulle
undanträngas, för att på sådant sätt åstadkomma
höjandet av arbetarklassens levnadsstandard.
en mexikanska arbetarklassens ställning till
kriget var ett tema som väckte stort intresse
hos kongressens deltagare. Det beslut som
fattades i denna fråga kan få betydelse även för
arbetarklassen i andra länder. Proletariska
landsorganisationen skall, enligt den antagna
resolutionen, ta initiativ till att kalla
världsproletariatet och framförallt fackföreningarna
att organisera en världsfredskongress.
Arbetarklassen måste höja sin röst mot de brottsliga
förberedelserna till ett nytt världskrig, ty ett tredje
världskrig skulle leda till kulturens undergång.
Endast världsproletariatet, heter det i
resolutionen, är i stånd att med sin aktion förhindra
en sådan olycka.
Det antogs samtidigt ett förslag, som går ut
på att organisationen skall göra en
framställning hos den mexikanska regeringen, att denna
i Förenade Nationerna skulle framlägga
förslag, att det skulle fattas beslut om att ingen
regering får lov att förklara krig mot en annan
nation, utan att först ha framlagt saken åt det
egna folkets avgörande genom en allmän
folkomröstning. I motiveringen till denna resolution
heter det, att i grund och botten vill inget folk
ett nytt krig, och folkomröstningen skulle giva
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
