Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yckligtvis finns det utom «förstatligande
eller nationalisering även andra möjligheter
att överföra produktionsmedel och näringsliv
till samhället. Fackföreningarna kan överta
fabrikerna som arbetskollektiv, kommunerna
kan kommunalisera jordbruksområden,
elektriska kraftanläggningar o. s. v., de kooperativa
företagen kan undantränga den privata
handeln genom inköp i stor skala och distribution
i detalj.
Dessa gemensamma arbetsmetoder och
kooperativa näringsformer är i och för sig eller i
lämplig kombination socialismens vägrödjare.
I kollektiviserade företag bevarar arbetarna sin
självbestämningsrätt som produeenter, deras
frihet hämmas inte, och deras ansvarskänsla
höjes. Det allmännas intresse bevaras genom
kommunerna, och konsumenterna skyddas för
uppskörtning genom kooperationen. Summan
av de kollektiviserade, gemensamma och
kooperativa företagen utgör mnationalhushållningen.
Det nuvarande näringslivet kännetecknas i
nästan alla länder, särskilt i Europa, av att
olikartade ekonomiska former består bredvid
varandra. Detta tillstånd kommer också att
bestå i framtiden genom nya gemensamma
näringsformer och sociala experiment.
Statssoeialisterna må betrakta de kollektiviserade eller
gemensamt drivna företagens mångsidighet
som en ovälkommen splittring och
bortplottring. I själva verket ligger emellertid just häri
frihetens garanti. Sökandet efter nya,
alltjämt fullkomligare former för näringslivet
utesluter inte industriell koncentration och
utgör en garanti för samhälleligt
framåtskridande.
Ryssland förvandlades efter bolsjevikernas
seger i den ryska revolutionen privathushåll-
ningen till en statshushållning. Regeringen :
dekreterade bildande av jordbrukskolehoser och
grundade stora industritruster, som fungerade
som statsföretag. Detta statshushållningssystem
består sedan ett kvarts sekel i Ryssland. Det
har icke bestått provet enligt vad erfarenheten
visat. De sovjetryska arbetarnas och böndernas
levnadsstandard är mycket lägre än arbetarnas
och böndernas i länder med privatkapitalistisk
hushållning. Och någon frihet finns det över
huvud inte i Sovjetunionen.
Under inbördeskriget 1936—39 gjorde arbe-
118
tarna och bönderna i Spanien ett annat försök:
att avskaffa den kapitalistiska ordningen. På
imitiativ av syndikalisterna kollektiviserades
hela näringslivet i den republikanska zonen.
Inom den knappa tidrymden av tre år
likviderades privatkapitalismen och i dess ställe
sattes ett kollektivistiskt system. Privatföretagen
ersattes av ett nät jordbruks- och
industriföretag, som leddes av fackföreningarna.
Lantbrukskollektiven försåg städerna med livsmedel,
organiserade exporten av sydfrukter till
utlandet och det direkta varuutbytet med de
kollektiviserade industriföretagen. Det nya systemet
fungerade tillfredsställande. Hade republiken
segrat, så funnes det nu i Spanien en
socialistisk kollektivhushållning. Denna nya
näringsform kom från folket själv. Regeringen var i
början emot saken. När emellertid det nya
systemet stod sig och bevisade sin duglighet,
såg sig spanska regeringen tvungen att ge
kollektivföretagen rättskapacitet.
Det spanska experimentet är utomordentligt
betydelsefullt för den socialistiska
arbetarrörelsen. Det var första gången i de moderna
folkens historia, som ett helt folk gått att
förverkliga socialismens idéer.
Tyskland är tillfället f. n. gynnsamt för att
socialisera näringslivet. Privatkapitalismen
har inga sympatier hos tyska proletariatet.
Statskapitalism skulle inte förbättra dess läge
men inskränka dess frihet. Om däremot
arbetarna kollektiviserade industriföretagen och
kontrollerade näringslivet tillsammans med
kommuner och kommunalförbund, så kunde det
tyska näringslivet ställas på en ny, sund och
samtidigt rättvis grundval.
Vid det tyska näringslivets nygestaltning är:
det viktigt att totalitetslösningar undvikes. De
kväver frihet och dödar skaparkraften.’ Där
bara en princip härskar, måste allt underord–
nas denna. Ett folks självbestämningsrätt
måste grunda sig på självbestämning i
kommunerna, och arbetarnas befrielse stödja sig på
självbestämningsrätt i företagen. Att av
fackföreningarna ledda. kollektivföretag finns vid
sidan av allmännyttiga kommunalföretag skulle
resultera i ett samarbete, som motsvarar de
tyska traditionerna.
De tyska arbetarna har organisatorisk
duglighet och en hög grad av teknisk mognad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
