Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor betydelse för statsdebatten som pågår i
Tyskland.
ur sådana tankegångar tar gestalt visar
t. ex. tidningar som Rheinischer Merkur.
Den andra juli innehöll detta blad en artikel
under rubriken Europäischer Föderalismus som går
ut från ”statstankens relativering genom
kristendomen”. Även tanken om likaberättigandet
härstammar ur samma källa. Medeltidens
Europa föll sönder och nationalstaten segrade.
Naturrätten sökte efter nya gemensamma
grundvalar. Marshallplanen av i dag tvingar
Europas folk till ett minimalmått av gemensam
organisation. I samband härmed blir
diskussionen om imternationell federalism aktuell.
Vi citerar nu ordagrant konklusionerna ur
förestående: ”En av orsakerna inte bara till
den tyska krisen, utan också det europeiska
sönderfallandets var etatismens
(statstänkandets) anda — uppfattningen som i staten ser
den enda källan till all folklig och mellanstatlig
rätt (folkrätt). Denna etatism måste
övervinnas genom att uppluckra begreppet om statens
suveränitet inåt och utåt (!). Mot
maktstatsidén gäller det att ställa upp den på
naturrätten byggande federalistiska tanken såsom
framtidens samhälleliga princip. På grund av
Marshall-initiativet upplever den federalistiska
tanken hos oss just nu en högkonjunktur. Även
kretsar som hittills varit strängt
antifederalistiska, åtminstone inrikespolitiskt, bekänner sig
nu plötsligen till tanken om en europeisk
federation — därför att de väntar sig på denna väg
kunna återvinna en aktiv tysk ställning i den
internationella politiken, Men för att förhindra
den federalistiska tankens ensidiga tolkning
och därmed dess förvanskning, är det
nödvändigt att betona, att federalismen är en allt
omfattande socialfilosofisk princip som gör
anspråk på alla det samhälleliga livets områden.
Den som är centralist på det inrikespolitiska
området, som inte respekterar föräldrarna och
familjens rättigheter (här skymtar katolska
krav, förf.) den som vill ingripa i de
kommunala och regionala organens rätt till självstyre,
den som gynnar tendenser till förstatligande
på det ekonomiska området, den som talar till
förmån för uniformiteten och statstvånget på
kulturens och skolans områden kan inte heller
vara anhängare av en europeisk federalism.
106
Federalismen är lika odelbar som friheten...
Den tyska federalistiska bekännelsens inre
värde beror på om tyskarna använder principen
i det egna huset... och vad som gäller för
tyskarna gäller mutatis mutandis även för de
andra folken.” Detta är utmärkta tankar, som
förresten också kan vändas mot varje kyrklig
makts politik.
den officiella socialistiska rörelsen — de
stora partierna — framträder dock
federalistiska tankegångar än så länge svagast.
Bismarxismen. övervinnes inte så lätt.
Absolutistiska tankegångar verkar fortfarande i den på
Marx och Lassalle byggda tyska socialismen.
Visserligen förekommer 1 Sehumacher-partiet
mycket ofta avståndstaganden från
statssocialistiska idéer, men federalistiska konsekvenser
dras sällan (frånsett isolerade fall). Längtan
efter en suverän nationell enhetsstat
framträder t. o. m. mest utpräglat i en viss
socialdemokratisk agitation, om än i demokratisk
anda. Att de s. k. kommunisterna önskar ett
starkt, centraliserat, i alla avseenden
”förenhetligat” Tyskland som Rysslands bundsförvant
är självklart. Fria röster i
soeialiseringsdebatten betonar dock nödvändigheten av att gå in
för en ”frikorporativ socialisering”, alltså
federalistiska lösningar. Alfred Weber som vi
tidigare hänvisat till har börjat utge en
skriftserie som går under beteckningen Schriften der
Heidelberger Aktionsgruppe zur Demokratie
und zum freien Sozialismus där han återupptar
sina redan i Freier Sozialismus framlagda
tankar om bildandet av självförvaltande
ekonomiska korporationer under samhällets juridiska
(icke politiska) kontroll, som dock trots
socialistiska principer för sin inre regim skulle
uppträda som i vissa gränser fritt
konkurrerande företag (alltså inte bara som
verkställande organ för någon statlig planering).
Weber betraktar som förebild den
stiftelseform som utbildats i Zeissverken i Jena (nu
förstörda av ryssarna). Särskilt betecknande
för Weber är att han också går in för fri
koalitionsrätt; enligt hans uppfattning måste fria
fackföreningar existera även under denna
regim av offentliga korporationer. Förresten
citerar han också de tendenser till icke-statlig
socialisering i Hamburg vi omtalat i
föregående nummer av Syndikalismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
