Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bördeskriget utbröt och rörelsen tvingades till
positivt ingripande i det spanska näringslivets
reorganisation, upptäckte den att den inte alls
var ensam om den uppgiften; det fanns inte
bara inom själva arbetarrörelsen en åtminstone
lika stor ekonomisk massorganisation som delvis
byggde på andra uppfattningar (UGT), utan
också sociala skikt som varken kontrollerades
av CNT eller UGT, och som ändå måste
erkännas som parter i ett socialiserat näringsliv
— den stora medelklassen, självägande bönder
m. m., ja dessutom politiska vänsterpartier
som uppbars av olika folkgrupper och inte
alls tänkte upplösa sig och inte fick upplösas
med våld.
Under inbördeskriget övertog CNT ändå sin
del av ansvaret för det hela. Allt vad som
presterats på det ekonomiska området under
denna period, var förstås en improvisation.
CNT själv handlade spontant, lyckades med
en del experiment, misslyckades med andra,
tills organisationens stora riksomfattande
ekonomiska kongress i Valencia 1938 försökte dra
upp några detaljerade riktlinjer för ”det
konfederala näringslivets” samordnande och dess
infogande i samhället som helhet (som inte var
identiskt med CNT). Utan tvivel har CNT under
kriget vunnit nya sympatier, framförallt också
kunnat mobilisera helt nya socialgrupper för
en uppbyggande insats i rörelsen. Efter Repu-
. blikens sammanbrott, i den underjordiska
rörelsen, vann CNT ny prestige, men inte
endast genom sina heroiska insatser, utan även
genom sin gemenskapsanda. Men ändå står
det klart för varje objektiv iakttagare och
framförallt för CNT själv att den efter
francoregimens försvinnande lika litet som före 1936
kommer att vara den allt behärskande och
kontrollerande folkrörelsen.
Med andra ord, CNT var tvungen att ta
hänsyn till andra år 1936, den gör det nu i
kampen mot Franco och den kommer att göra
det en gång efter Franco, när organisationen
ånyo får organisera sig legalt och åtnjuta
demokratiska fri- och rättigheter. Detta
hänsynstagande, vilket också resulterar i
alliansförbindelser (t. ex. med UGT) eller mera övergående
samarbete med olika riktningar, kan man kalla
för rörelsens politiska verksamhet. Denna
verksamhet är ingenting oväntat — vidsynta mili-
tanter spådde denna utveckling redan för 25
år sedan — och inte heller något rent tillfälligt.
Denna verksamhet kommer i stället att för alltid
ingå i organisationens framtida
intresseområden och aktionssfärer.
Härmed befattar sig också utkastet, som inte
alls menar att CNT någonsin får tillfälle att
i hela landet helt kunna genomföra sitt eget
program (fast dess inflytande kan variera i
olika regioner). Vårt utkasts författare är av
den uppfattningen att CNT, av denna
anledning, från och med nu måste vara beredd att
på samma sätt som 1936—539 överta
administrativt och politiskt ansvar i samarbete med andra
— just för att möjliggöra organisationens
uppbyggande insatser på de ekonomiska, sociala och
kulturella gebit som är dess egentliga
verksamhetsfält.
Faktiskt, heter det i utkastet, har ju CNT
redan gjort politik — även på ett mycket tidigt
stadium, och under alla sin utvecklings olika
perioder. Även rörelsens allmänna kritiska
ställningstagande var i stort sett av politisk
natur. ”Vår politik”, säger författaren i detta
sammanhang, ”fann sitt uttryck i en upplösande
kritik, i en kämpande, revolterande hållning och
i medvetet avståndstagande från alla den
politiska maktens organ. Vår omedgörliga
inställning... var mycket bra lämpad för att
utveckla arbetarnas kritiska förmåga, dock
främmande för ansvarskänslan och uppbyggande
insatser. Det var ett förstörande arbete, relativt
lätt att genomföra av enstaka eller grupper
som inte behövde ta mycket hänsyn till
samverkan eller förenhetligande.”
Utkastet antyder här att denna taktik var
ett logiskt tillbehör till en viss utvecklingsfas
inom rörelsen. Socialismens tanke, och
framförallt den frihetliga socialismens idéer kunde
under gångna perioder endast framföras av en
helt oppositionell rörelse.
”Men i dag”, anser utkastets upphovsman,
”har förhållandena ändrats på ett ganska
avgörande sätt. Idén att det måste socialiseras
avskräcker inte längre någon människa. CNT har
erövrat förtroende hos hela folket, och den ser
sig ställd inför en mängd problem vilka skall
lösas omedelbart. Detta betyder att hela vår
verksamhet måste utveckla sig i många nya
riktningar.” ”Därför måste vår organisation vara
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
