- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1947 /
28

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

motsvarade de föreställningar ryssarna
bibringats om de av kapitalismen utsugna
proletärerna och icke heller motsvarade
föreställningarna om de ryska förhållandenas
överlägsenhet. De gjorde den ehockerande erfarenheten
att den tyska arbetarklassens standard var
betydligt högre än den som kom arbetarna till
del i den ”socialistiska”, den bästa av alla
stater.

När de ryska trupperna under krigets
senare skede marscherade fram i gamla
europeiska kulturbygder, och när de senare som
ockupationstrupper kom i kontakt med västeuropei-

- ska förhållanden och måste konstatera att deras

föreställningsvärld i väsentliga delar ramlade
samman, måste detta småningom få
återverkningar på de många miljonerna ryska soldater.
Konfrontationen med västerlandets
levnadsförhållanden måste småningom också öva
inflytande på deras politiska tänkande. Vad detta
kan komma att betyda för den ryska
inrikespolitiken ligger ännu i framtidens sköte, men
det är ieke osannolikt att det kan tvinga den
ryska regeringen att i någon mån anpassa sin
politiska verksamhet till det ofrånkomliga
faktum, att många miljoner ryska soldater
kommer hem och delger de hemmavarande något
justerade föreställningar om utomryska
förhållanden. Vissa upplösningstendenser kan ju
tänkas bli en följd och det fordras säkert nya
ansträngningar för att de maktägande skall
kunna säkra sitt grepp om den ryska
folkmassan.

höstas mvigdes i Moskva en ”akademi för

samhällsvetenskaperna” vars uppgift skall
vara att utbilda teoretiskt skolade
partifunktionärer. Jämsides med akademien instiftades
en det bolsjevikiska partiets högskola. Vid
invigningen uttalade G. F. Alexandrov, chef för
den bolsjevikiska centralkommitténs
(partistyrelsens) propaganda- och agitationsstyrelse, att
partiet som den ”ledande och styrande
kraften” inrättat de nya institutionerna för att
tillgodose behovet av ”våra kadrars
uppfostran och teoretiska tillväxt”. Partistyrelsen hade
”utgått från den sovjetryska
världsåskådningens fundamentala tes att vårt sovjetsamhälle
representerar ett omätligt mera högtstående
samhällsskick än alla föregående och samtida
för oss kända former av samhällsliv”.

28

Samtidigt med dessa högre anstalter har ctt
antal partiskolor börjat sin verksamhet i de
större städerna där tusentals elever skall
genomgå en tvåärig kurs för omskolning av
partifunktionärer. Partiet har därmed
upprättat ett enhetligt väl avvägt system för
utbildning av partitroende funktionärer. Det
förefaller som om detta väl avvägda system
upprättats efter mönster av den ortodoxa kyrkans
skolning av sina troende funktionärer med den
teologiska akademien i toppen och därunder
högre och lägre prästutbildningsanstalter som
tillsammans fyller den kyrkliga hierarkiens
behov av högre och lägre dignitärer.
Partihierarkin har i huvudsak samma struktur som
kyrkans. Den kyrkliga och den bolsjevikiska
teologien har också gemensamma släktdrag.

Denna utbyggnad av de partiteologiska
läroanstalterna får betraktas som en av de
åtgärder som nödvändiggjorts av kriget och den
kontakt med utlandet som de ryska soldaterna
erhållit. Ett hårdnat ideologiskt grepp och ett
kraftigare hävdande av den bolsjevikiska
renlärigheten måste till för bekämpandet av de
eventuella upplösningstendenser av parti- och
statsdisciplinen som man fruktar kan inställa
sig som en efterkrigsföreteelse.

Sumtiäägr har en omfattande kampanj
genomförts för upprensning inom partiet.
Under krigstiden tilläts en onormalt utökad
anslutning, och det förefaller som en
omfattande korruption skulle ha inställt sig. Så har
exempelvis partifilialen för Krim utsatts för
en häftig kritik i sovjetpressen. Pravda skrev:
”Under ett halvt år fattade man 1.549 beslut,
men de stannade på papperet. Partiets arbetare
kom på allt för familjär och vänskaplig fot
med arbetarna inom näringslivet och när
sådana förhållanden inträder skadas folkets och
statens intressen.” Krims högre
partifunktionärer fick försvinna och det sändes tillförlitligt
folk från Leningrad. Under den tyska
ockupationen av Krim visade det sig att hela
folkgrupper blev avfällingar och efter tyskarnas
fördrivande blev de deporterade till andra
delar av Ryssland. Tartarernas jordbruk
övertogs av folk från andra delar av landet.
Partipressen talade mycket om
partifunktionärernas oduglighet i Saratov, Tula,
Piatigorsk, Novgrad-Volynsk, Suraz ete. De håde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 30 19:38:20 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1947/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free