- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1947 /
22

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den frihetliga
diskussionen i Italien =

Av Helmut Rödiger

i redogjorde för några månader sedan i

denna tidskrift för en ny frihetlig tendens
i Italien. Vi analyserade de s. k. milanoteserna
och omtalade vissa försök att konstituera en ny,
mera politiskt inriktad frihetlig organisation.
Kanske någon skulle kunna invända att det inte
lönar sig uppmärksamma företeelser av denna

art. Det är helt enkelt så — skulle någon
kunna anföra — att en del £. d. frihetliga,
syndikalistiska socialister inte längre ”tror” på idéerna
och blir statssocialister i stället, eller också,
någit som verkligen ofta inträffar, föredrar göra
någon politisk karriär i stället för att ägna sig
åt kampen för arbetarnas intressen som inte
avkastar någon lön för den revolutionäre
idealisten.

Det är sant, att många tröttnar på att gå in
för idéer, för en uppfostrande verksamhet i
arbetarrörelsen som inte ger några synliga
resultat. Det händer ofta att medlemmar i
radikalare rörelser övergår till mera moderata
grupper och där får någon lönande funktion.
Därmed är det emellertid ännu inte säkert att de
gick den vägen endast för att få en anställning.
Det kan röra sig om personer som tröttnat på
den negativism som ibland blir radikala
rörelsers kännetecken.

Men i den internationella frihetliga
diskussion vi försöker göra Syndikalismens läsare
förtrogna med, rör det sig om en helt ny sak. Den

vända på denna framgångens enkla filosofi:
Det som misslyckas är felaktigt, men lyckas
det felaktiga, d. v. s. har det framgång, då är
det rätt. Det överensstämmer med det kända
erfarenhetsaxiomet att en lyckad statskupp ofta
får historiens välsignelse genom att utnämnas
till revolution, medan en misslyckad statskupp
på sin höjd utlöser en högförräderiprocess. Där
har vi framgångens och misslyckandets
dynamiska innebörd.

odtar vi tesen att nazismen — eller vilket

totalitärt, frihetsfientligt terrorsystem som
helst — var felaktig endast emedan den
misslyckats, blir vi själva till Hitler- resp.
diktaturlegendens bästa stödjepelare. Vi har då sålt oss
med hull och hår till idealens falskmyntare.
” Allting, som inte lyckats helt, är ett misstag.”
Ett Neuropa med det oinskränkta hitlerväldet
som dominerande makt hade sålunda, om det
blott lyckats helt, varit inte felaktigt utan ett
uttryck för det rättas seger. Nu har
Neuropaprojektet emellertid råkat lida ett svidande
nederlag, det har sålunda förgäves frestat
framgången. För framgångens enkla filosofi är
enbart detta liktydigt med en förkastelsedom.

22

Generaler som förlorat ett slag brukar efteråt
förkasta den strategi som fört till
misslyckandet. Men det är en sak att förbereda och leda
krig — och en annan att vilja bibringa folk
klara distinktioner. Att genomskåda ondskan,
satt i system, är inte en fråga om strategi.
Givetvis önskar sig också idealens, bildningens
och upplysningens vägledare och tjänare all
möjlig framgång i sina ansträngningar. Men
att hylla framgången för framgångens skull —
vilket bildat skola i vårt nuvarande samhälle —,
det är en farlig taktik. Den hindrar oss att
skilja mellan äkta ideal och trasgranna
ideologier. Och den står i vägen för demokratisk
upplysning. Maktdjävulen, som håller i
framgångsskrävlets tömmar, är en utböling i den
sociala välfärdens värld; eller han bör
åtminstone vara det och behandlas som sådan.
Det förekommer — gudskelov — att det
felaktiga misslyckas, och vi drar nytta därav. Men
vår egen tids historia ger ännu fler belägg för
att framgångens blotta maktfaktor trissats upp
för att placeras på en konjunkturbetonad
piedestal. Folkfriheten och folkupplysningen sitter
ytterligt trångt, där denna falska och lömska
filosofi dominerar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 30 19:38:20 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1947/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free