Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Alta Månsson
dade menskligheten. Och han hade förmhcken öppenhet
och ärlighet i sitt wäsende, för stark öfwertygelse om be-
hofwet af ett werksamhetslif, en rörelse framåt i den
allmänna insigten genom den enskilda insigtens
werksamhet, för att ej önska att denna hans öfwergång
från riksdagstryckets språk till Linnts måtte kom-.
ma till allmanhetens kunskap. Han ej blott medgaf,
Ran förklarade uttryckligen, att hans samtid mißtagit
g om naturen as detta s. k. husbehof, liksom guldma-
karen om krutets natur, då han sprängde sig i luften
wid deß antändning, och han ansåg sig sjelf falla ett
offer för detta allmänna mißtagk Rörande räddnings-
sättet hade han förmycket s nille, för att ej i samma
blick han wände sig att söka derefter, träffa den dolda
ådern med säker slagruta. Han förstod att grundförbättriug
ej göres med Mellanchtons härskri blott mot mißbrn-
ket, utan med Luthers mot sjelfwa bruket, då miße
bruket blifwit allmänt. Ty historien lärde honom det
på hwarje blad och Biblen tillstyrker ej att gnugga i
förargelseögat, men att —- rifwa det ut och kasta det
ifrån sig. Derjemte hade Nils Månsson ett skarpt öga
för tidstecknen och deras uppskattande. Han så tydligt,
att s«elftva Tiden bönade besinna sig i en le vak-swa-
ua, som ej länge kan estå med natur och Uppenbarelse,
med läkarekonsten o religionen emot sig. Det är der-
före min öfwertygele, att om han toid nästa riksdag
kommit att uppträda som folkombud, han, jemte erkän-
nandet af förra riksmötens ikring i rikshnsbehofsåsigten,
gerna sökt föryttra den för större fördelar eller wigtiga
asslag åt jordtorfrvan Nh. medan man ännu skulle bjudt
jordegaren något för jordtorftvans rättsförmåner, hwil-
ket5år sednare torde, i kraft af den allmänna werldsi
besinningen i denna både diet- och sedefråga, gälla mink-
dre än sjelstva adelns företrädesrättigheter anses gälla
der jemnlithetsgrnndsatserna hunnit sin fulla utsvett-
ling. Och ho kan beräkna hivad som kunnat följa af
.en Nils Månssons i Skumparp uppträdande inom
Swenska bondeståndet 1840 med sitt fosterländska hjerta
och sitt manliga språk, när han lämpat grundsatsen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
