Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen ha gått bredvid Swedenborg Cheapside utföre, då siaren
plötsligen vördnadsfullt hälsade på någon, som hans
sällskap dock ej såg; i detsamma vände han sig till detta,
sägande: »det var Moses; såg ej ni också honom gå förbi?»
De sista orden visa, att hela berättelsen är hopsatt; det
finns intet bevis för dess sanning, och den utgör dessutom en
fullkomlig motsägelse till Swedenborgs städse upprepade
påstående, att en ande och ängel aldrig kan ses med våra
naturliga ögon. Southey omtalar i sin »Commonplace Book»
en liknande berättelse, men denna gång heter det, att det
var Paulus och ej Moses, och vi finna den äfven här
ounderstödd af några verkliga bevis. Man bör ej undra, att
sådant tomt prat kommit i svang rörande en sådan
personlighet som Swedenborg, och därför bör man förnuftigtvis
draga i betänkande att medge deras trovärdighet utan
pålitliga bevis. Ingen upphöjd uppskattning af detta
utomordentliga snille kan under andra förhållanden äga rum.
Hypotesen, genom hvilken Swedenborg förklarar sitt
siarskap, förtjänar en kort redogörelse. Han förklarar
nämligen, att själen är den egentliga människan, under det att
kroppen ej är annat än hennes tillfälliga uppehållsort, puppan i
denna värld, som ej är annat än en skola. Kroppen är
bildad efter själen, från hvilken hon mottager all sin
lifs-kraft; de yttre sinnena och förmågorna ha sitt säte och
upprinna ur själen, som är helt och hållet skild från kroppen:
hon är i honom men ej af honom. »Vi lefva», säger
Swedenborg, »på samma gång i två världar: i den naturliga, i
hvilken vi äro synliga för våra medmänniskor, och i
andevärlden — ett mellantillstånd mellan himmel och helvete —
under hvilket människans själ, eller ’andliga kropp’, står i
förbindelse med änglar eller andar. Några af dessa sälla
sig till hvarje människa antingen som skyddsandar eller
frestare, och fortfara härmed, så länge människan låter dem
vara det ena eller andra. De tillåtas ej att tala med
människan, men idéer och tankar, hvilka liksom ’slå oss för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
