Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själars och sinnens förbindelse genom äktenskapet, hvilken förstås med Herrens ord, att de icke vidare äro två, utan ett kött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedstigandet i kroppen. Vi fråga alltså nu först: ’Hvad
förstås med den tredje, utgående Gudomliga väsendtligheten,
som blifvit kallad Nytta?’»
Änglarna svarade, att kärleken och visheten utan nyttan
äro »blott ett abstrakt tänkandes föreställningar, hvilka äfven
efter något dröjsmål i sinnet gå förbi såsom väder; men de
förra två samlas i nyttan, och der blifva de ett, hvilket kallas
verkligt (realt). Kärleken kan icke hvila med mindre han
gör [något], ty kärleken är sjelfva det verksamma af lifvet.
Icke heller kan visheten uppstå och ega bestånd, utom från
kärleken och med denna när han gör [något]: och att göra
är nytta. Och derföre definiera vi nytta [så], att det är att
göra det goda utaf kärlek genom vishet; nyttan är sjelfva
det goda. Enär dessa tre, kärlek, vishet och nytta, inflyta i
menniskornas själar, så kan det vara tydligt, hvarifrån det
härrör att det säges, att allt godt är af Gud, ty allt som är
gjordt utaf kärlek genom vishet kallas godt, och nytta är
också en gerning (det som är gjordt). Hvad är kärlek utan
vishet, annat än något fånigt, och hvad är kärlek med vishet
förutan nytta, annat än en sinnets vindfläkt? Men kärlek
och vishet med nytta deremot icke blott göra menniskan,
utan äfven äro menniskan; ja, hvaröfver I tilläfventyrs skolen
förundra eder, de fortplanta menniskan, ty i mannens säd är
hans själ i fullkomlig menniskoform, öfverhöljd med substanser
från naturens renaste ting, utaf hvilka kroppen danas i
modrens lif. Denna nytta är den högsta samt sista nyttan
af den Gudomliga kärleken genom den Gudomliga visheten.»
Slutligen sade änglarna: »Detta skall vara slutsatsen,
att all befruktning, all fortplantning och all alstring är
ursprungligen från kärlekens, vishetens och nyttans inflytelse
af Herren, från en omedelbar inflytelse af Herren på
menniskornas själar, från en medelbar inflytelse på djurens själar,
och från en ännu [mera] medelbar inflytelse på växternas
innersta ting; och alla dessa saker ske i de sista tingen af
de första. Att befruktningar, fortplantningar och alstringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
