Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skolans lärare kände sig Dainel sympatiskt dragen
till ett par, den gamle rektorn och en ung kollega
i latin, som intresserade sig för antik konst och
ofta kom upp till honom för att resonnera. Men
Daniel brydde sig i grunden föga om sällskap.
Han hade sina böcker att fördjupa sig i under
lediga timmar, och han gjorde till och med försök
att ge form åt några äldre planer och uppslag.
För det ändamålet reste han en gång till
Helsingfors — det var vid pass ett år efter det
han flyttat öfver. Han hade då af Kuno erfarit
att Ingeborg med sin man och sin späda dotter
farit till England för att dröja där en obestämd
tid. Han behöfde således icke frukta ett möte med
henne.
Det gjorde honom godt att träffa de vänner
som förblifvit honom trogna — Kuno, hvars unga
hustru behagade honom mycket, Kurre,
»smågossarna», — som nu höllo på med sina tentamina
— och Henrik Brandt, hvilken umgicks med planer
att lämna landet och bosätta sig i Paris, för att
blott om somrarna komma till Finland och måla
dess natur. Hjalmar såg han icke. *Men hos
fosterföräldrarna mottogs han med en "hjärtlighet, som
väckte alla barndomens tillgifvenhetskänslor till lif
igen. Och när senatorn meddelade honom att han
var betänkt på att lämna senaten, både för jsin
hälsas skull — han hade tillbragt hela den
föregående sommaren vid en svensk badort — och
emedan han fann sin ställning otreflig, samt helt
och hållet flytta till sin egendom, var det för Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
