Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han gaf en ytterst utförlig bild af situationen,
i det han upptog alla motiv som ordföranden i sin
inledning framkastat och smyckade dem med en
massa variationer, men utan att göra något
be-stämdt förslag. När han slutade, visste man
ungefär lika mycket som när han började. Det enda
positiva han framhållit, var att man i den
österländska politiken måste förhålla sig försiktigt, mot
svekomanerna absolut afvisande och mot den
spirande oppositionen inom partiet så tillmötesgående
som möjligt.
Det var ett långt och ledsamt andragande och
stimulerade icke till fortsättning af debatten.
— Den berömda finska fåordigheten, hviskade
Henrik Brandt till Daniel Autio, är en myt, som
du ser. Antingen tredskas man med att hålla
munnen, eller också pratar man floder af smörja . .
Åter blef det tyst en stund, och ordföranden
spanade ut öfver församlingen.
— Är det ingen ... som begär . .. ordet? ljöd
på nytt hans långsamma fråga.
Otto Mallin steg upp, där han suttit halft dold
i en fönsternisch och anmälde sig. De flesta vände
sig om för att se hvarifrån rösten kom. Ordföranden
syntes villrådig, tills någon gaf honom en upplysning.
— Jaså, jaha . . .jag observerade inte . ..
Magister Mallin har ordet.
Mallins lilla gestalt med det gråbleka,
skägglösa ansiktet, och hans lågmälda, litet stammande
röst voro icke ägnade att imponera eller tilldraga
honom uppmärksamhet. Men de som ville höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
