Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos kommunalrådet, berättade Kuno, och de talade
i gossarnas närvaro om alla möjliga ting, icke
blott om det som närmast rörde deras
sysselsättningar, utan äfven om annat, om språkstriden, om
teater, literatur, utrikespolitik och dylikt. Daniel
mindes aldrig att han i statsrådet Ekroths hus
hört några sådana samtal; på bjudningarna satte
man sig och spelade kort, och det höll man på
med till sent på natten, endast afbruten af supén.
Kuno hade också läst så mycket mer än Daniel,
och det hade gifvit honom ett visst själfständigt
omdöme, som Daniel afundades. Och med
bekymmer tänkte han på, huru mycket han ännu
skulle få inhämta, innan han befann sig där, dit
Kuno och hans jämnåriga i hufvudstaden utan
ringaste möda hunnit.
Så gick veckan och utslagsdagen —
pingstlördagen — kom.
Half tio på kvällen skulle resultatet meddelas,
men redan före nio begynte de otåliga skarorna
att samla sig i förrummet till universitetets kansli.
Den gamle öfvervaktinästaren med sitt
skeppar-skägg under hakan, sina brillor på näsan och sin
doft af sprit hade svårt att hålla ungdomarna tysta.
Med en och annan gaf han sig i samtal, frågade
efter hans namn och försäkrade att han så godt
mindes den dag, då unge herrns far blifvit student.
Slutligen ringde en klocka bakom de slutna
dörrarna, vaktmästaren öppnade dem på vid gafvel,
och skaran böljade in.
Vid ett långt bord med grön duk ofvanpå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
