- Project Runeberg -  En svensk storman : en bild från Karl Johans dagar /
140

(1901) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

elementära greppen, ville lian genast njuta frukten af
sitt arbete. De få musikaliska förmågor, som funnos i
den lilla staden vid silfverbärgets fot, inbjödos nu till
musikaliska soiréer i prästgården och aftonen igenom
spelades det kvartetter.

Han gladde sig som ett barn, berättar en samtida
vän,1 åt dessa dagligen återkommande nöjen, skämtade
själf hjärtligen öfver de falska toner, som stundom läto
höra sig, ville icke tala om politik eller allmänna ären- •
den och syntes högeligen belåten med att hafva lämnat
allt sådant bakom sig.

Emellertid dröjde det ej länge, innan den af
regeringen stiftade »journalen» dog af brist på
prenumeranter. Då uppgjorde Askelöf och Livijn planen till en
ny tidskrift, som skulle utkomma häftevis och afhandla
politiska ämnen af allmänt intresse. De underrättade
Schwerin härom, och med nästa post kom från honom
ett lifligt intresscradt svar, hvari han själfmant erbjöd
sitt mcdarbetarskap. Detta antogs genast med
tacksamhet. Nu var det slut med musiken;
kvartettöfning-arna upphörde; violinen kom i sitt fodral, notstället på
vinden och noterna måste lämna rum för böcker och
skrifsaker.

Med lif och lust återvände han till sina gamla
husgudar.

»Det är mig kärt, att herrame äro nöjda med mitt
inträde i förbundet. Jag ämnar icke bli hedersledamot
blott, utan en verkligen arbetande ledamot», skref han
gladt till Livijn, och man märker af detta bref3, att han
i ett nu åter är den ifrige varme svenske medborgaren,
som ser en ny utväg att göra sina idéer gällande;
trots alla hinder från myndigheter och afundsmän står

1 Minnesord, Svettska Minerv a, 15 april 1834.

3 Kgl. Hibl. Handskriftsamling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstorman/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free