- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet (fjärde upplagan) /
169

(1922) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169
re», »Bergslagstroll», »Det var dans bort i vägen» —
än är det den susande, mjuka melodin, som betager
— så i »Drömmar i Hades» och »Det borde varit stjär-
nor». Denna rytmiska fulländning gör att Frödings
dikter torde vara lika krävande som lockande för ton-
sättare. Fröding har gjort undan en hel del av musiken
genom sin rytmik, och det kräves en utomordentlig
tonsättarbegåvning för att kunna lägga något till,
fördjupa och göra rikare den stämning, som dessa dik-
ter äga i sig själva.
Ty Fröding skrev för örat. Det finns vers, som är
skriven framför allt för tanken, för förståndet, med
ord utan bilder och stämning, och där allt intryck,
som den mäktar göra, beror på idéns makt och den
tanken övertygande formulering, som den erhållit.
Det finns vers, som huvudsakligen vänder sig till vår
fantasi, vår inbillning, och sätter den i rörelse. Två
vägar äro vanliga för att nå detta mål. Den ena är
att skapa en bildvärld, som själstvingar till dröm,
den andra att genom ljudverkningar väcka vissa fö-
reställningar till liv. Ingen skald använder det ena
sättet och utesluter det andra. Här har han förnäm-
ligast nyttjat det ena, där åter det andra. Vanligen
kan man likväl hänföra de lyriska skalderna till den
grupp, som nyttjar hörselintryck i första rummet.
Så Fröding. Redan rytmernas skiftningsrikedom och
trolska behandling visar detta, och ännu mera det
grättna ordvalet. Fröding är ytterst noga med att
välja betecknande ord, men han är lika noga med att
ordsammanställningarna skola klinga så, att helhets
-
stämningen växer fram ur deras välljud så att säga
utanför deras betydelseinnehåll. Det märks på hans
noggranna omskrivning av dikterna. Tag som prov

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svskald90/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free