Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Överblick av det gamla Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
riddaren Zavis av Falkenstein, som gift sig med konung
Premysl Ottokar H:s änka Kunhuta och av konung Wenzel
(Våclav) 11 lockades till Hradschin, där han för förrädiska
stämplingar mot kronan satt inspärrad i två år, innan han
avrättades (1290). Här sutto fängslade Rudolf H:s oredlige
tjänare Filip Lang och Kaspar Rucky, av vilka den senare
i fängelset hängde sig med det snöre, vari nyckeln till
konungens dyrbara skattkammare var fästad. Bland andra,
som här försmäktade, var ock den puckelryggige Otto Jindrich
(Henrik) av Vartemberk, vars maka, Katarina av Smiric —
befryndad med Wallenstein, Gustaf II Adolfs store
motståndare — hade sprängt sig själv och slottet Kumburk vid
Jitschin i luften, då Jindrich Slavata kom för att gripa henne.
Och före sitt giftermål med den puckelryggige, som släkten
ej ville kännas vid, hade den arma kvinnan i tretton år
hållits inspärrad av sin egen far, vilken med eller utan skäl
misstänkte henne för olovlig förbindelse med en smed. —
Ja, icke ens Bastiljens mystiske romanhjälte, »mannen med
järnmasken», var okänd i Vita tornet. Under husitkriget
fördes hit en polsk furste vid namn Zygmunt Korybutowicz,
vars ansikte ständigt var dolt under en huva. Men den
»järnjungfru», vilken en tysk resenär Keyssler på 1700-talet
beskrivit vid Vita tornet såsom ett mekaniskt
tortyrinstrument, som med två armlika järnstänger omslöt sina offer,
är tyvärr endast ett foster av tysk reseskildrande fantasi, ty
en sådan järnjungfru har bevisligen aldrig funnits. Prag
kan reda sig även utan en sådan uppdiktad sevärdhet.
Icke långt från Vita tornet ligger det av folkfantasien
ännu mer omhuldade Daliborka eller »Hungertornet».
Grundat av Premysl Ottokar II omkring år 1250, hette det
ursprungligen Borggrevetornet, men hade ej på långt när så
förnämliga gäster som det fruktade Vita tornet. Dess mest
beryktade fånge var en riddar Dalibor av Kozojed, vilken
före sin avrättning (1498) satt inspärrad här till straff för
att han hade uppviglat sin grannes, riddar Adam Ploskov-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
