Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den husitiska anden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Då Hus såsom fattig student kom till Prag från den
lilla födelsebyn Husinec nära Prachatitz i sydvästra Böhmen,
hade den böhmiska huvudstaden 1,200 präster, 5 domkyrkor,
41 församlingskyrkor, 27 kapell och 25 kloster, men det
andliga livet röjde redan ett stort förfall. Påvarna Johannes
XXII och Johannes XXIII föregingo med dåligt exempel,
särskilt i fråga om avlatshandel, och prästerskapet förde en
osedlig vandel, men undandrog sig värdsliga straff för
sina lagöverträdelser. »Ingen dryck utan vin, ingen föda
utan kött, ingen fröjd utan kvinnor». Men samtidigt
förspordes ock ansatser till ett nyvaknande religiöst liv.
Åt-skilliga reformatorer i England, Frankrike och Tyskland
gisslade i tal och skrift det kyrkliga sedefördärvet; till
södra Böhmen vid Moldaus stränder räddade sig anhängarna
av Petrus Valdus, som av påven förklarats för kättare, och
då Jan av Husinec eller Hus, såsom han helt enkelt kallades,
hade blivit bekant med engelsmannen Wicleffs läror, förstod
han att giva dem en nationell färg genom att på det
tjechiska modersmålet predika mot avlatshandel och simoni
och genom att utlägga den kristna religionens sanningar
utan dogmatiska spetsfundigheter, enligt den heliga skrifts
egna ord, med framhållande av praktisk människokärlek.
Hus’ anställning såsom predikant vid det kort förut
grundade Betlemska kapellet i Prag blev epokgörande och väckte
slumrande andar till kraftigt liv. Hans uppträdande inför
konciliet i Konstanz, dit han fördes såsom anklagad kättare
— ett motstycke till Luther på mötet i Worms — är ett av
de högtidligaste ögonblicken i Böhmens historia och har
konstnärligt förevigats genom målaren Broziks stora tavla i
Prags rådhus. Då »kättaren» dog på bålet i Konstanz
den-6 juli 1415, blev hans aska utströdd i Rhenfloden, för att
intet spår skulle finnas kvar av hans fördärvliga verksamhet.
»Vi tro — heter det i en satirisk katolsk smädedikt från
denna tid — på Wicleff, helvetets hövding och Böhmens
patron, samt på Hus, hans ende son, som avlad är av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
