Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Livsmedelsindustri - Sprit- och jästfabrikation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– LIVSMEDELSINDUSTRI —
ökningen torde framför allt vara att söka i de restriktioner, som införts
ifråga om alkoholhaltiga drycker.
Bland de större företagen inom branschen må nämnas Apotekarnas Mineralvattens
A.-B. och A.-B. Nordstjärnans Mineralvattenfabrik i Stockholm, A.-B. Apotekarnas
Förenade Vattenfabriker i Göteborg, A.-B. Malmö Vattenfabriker samt Norrköpings
Apotekares Mineralvatten A.-B. ävensom A.-B. Barnlösa Hälsobrunn, Barnlösa.
SPRIT- OCH JÄSTFABRIKATION.
Tillverkningen av brännvin har sedan urminnes tid skett på det sätt,
att sockerhaltiga vätskor bringas till jäsning, varvid sockret delvis
övergår till alkohol; den jästa vätskan underkastas därefter
destille-ring. Såsom råvaror ifrågakomma huvudsakligen potatis, vitbetor och
säd, varför också brännvinsbränningen kommit att i större eller mindre
grad utgöra en binäring till jordbruket.
Tillvägagångssättet överensstämmer mycket med ölbryggning. Först
försiggår mäskning, varvid säden eller potatisen tillsättes med malt
och omröres under olika temperaturer. Sedan mäsken vederbörligen
jäst, avdestilleras ur densamma råsprit. Återstoden (dranken) utgör
ett närande kreatursfoder. Råspriten undergår härefter förnyade
destil-leringar, dels för avlägsnande av föroreningar, dels för avskiljandet av
kvarvarande vatten från spriten. Numera verkställes i vårt land den
sista findestilleringen (rektifikationen) vid särskilda, i förhållande till
brännerierna fristående reningsverk med användande av kontinuerligt
arbetande s. k. kolonnapparater. Den härifrån framkomna färdiga
spriten har en alkoholstyrka av 96—97 %.
Ursprungligen tillverkades brännvinet endast för husbehov, men
sedermera även för avsalu. I mitten av 1600-talet överlämnades
brännvinsförsäljningen i Sverige såsom monopol till "bryggareämbetet",
och samtidigt infördes tillverkningsavgift å såväl husbehovs- som
salubrännvin. Avgiften ökades gång efter annan och blev med tiden en
synnerligen viktig skattekälla för staten. Gustaf III införde statligt
monopol på såväl tillverkning som försäljning i syfte att ytterligare
utnyttja brännvinet som inkomstkälla för statsverket; men
krono-brännerierna gåvo icke på långt när de inkomster till staten, som
beräknats, och monopolet blev snart upphävt. År 1856 förbjöds
husbehovsbränningen, och tillverkningen började därefter bedrivas under
mera industriella former. Spritindustriens senare utveckling har i hög
grad varit beroende av de åtgärder, som vidtagits till folknykterhetens
befrämjande. Genom en serie lagar av restriktiv art beträffande såväl
— 293 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
