Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Livsmedelsindustri - Margarinindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
– LIVSMEDELSINDUSTRI —
sättning inom landet, som motsvarar icke mindre än 95 % av
konsumtionen. Tillverkningen står på en kvalitativt hög nivå. Förr ansåg
man, att den bästa chokladen tillverkades i Schweiz och Frankrike;
numera erhålles lika god vara från svenska fabriker.
Den slörsta ocli samtidigt en av de äldsta chokladfabrikerna i landet är Malmö
Chokolad- & Konfektfabriks A.-B. (Mazetti), grundat 1888 och sysselsättande omkring
600 arbetare. De övriga större chokladfabrikerna äro Svenska Chokladfabriks A.-B.
(Cloetta), Ljungsbro (Östergötl. 1.), Bröderna Kanold A.-B., Göteborg, A.-B.
Choklad-fabriken Marabou, Sundbyberg, Hultmans Choklad & Konfektfabriks Nya A.-B.,
Malmö, A.-B. Förenade Chokladfabrikerna, Stockholm, och A.-B. Svea-Choklad,
Norrköping. Vidare märkas A.-B. Göteborgs Chokolad- & Konfektfabrik, Cap Choklad- &
Konfektfabrik A.-B. och Axel Forsberg Choklad-, Karamell- & Konfektfabrik, alla
dessa tre i Göteborg, Ljungs Choclad & Caeao-Fabrik och A.-B. Carl P. Pählssons
Choklad- & Konfektfabrik, båda i Malmö, Nya A.-B. Chokladfabriken Fyris, Uppsala,
A -B. Kalmar Konfekt- o. Karamellfabrik, A.-B. Nordiska Chokladfabriken, Alingsås,
A.-B. Ringstorps Chokladfabrik, Hälsingborg, och A.-B. Choklad & Konfektfabriken
Freja, Gävle. Bland karamellfabrikerna äro A.-B. Nissens Manufacturing,
Norrköping, samt Pix A.-B. och A.-B. Pastill (Läkerol), båda i Gävle, de största. Bland
tillverkare av konfekt må slutligen även nämnas Stockholms Sockerbageri A.-B.
MARGARININDUSTRI.
Med hänsyn till råmaterialets art skiljer man på animaliskt och
vegetabiliskt margarin. Det förra framställes av produkter ur smält
nöttalg och svinister med tillsats av någon lämplig olja. Vegetabiliskt
margarin ("växtmargarin") innehåller däremot icke något dylikt
djurfett, utan framställes av fettämnen ur växtriket, mestadels
kokos-olja jämte jordnötsolja.
Margarinet beredes genom att den flytande fettblandningen kärnas
tillsammans med mjölk, varpå emulsionen avkyles, då den stelnar
till en smörliknande massa. Denna ältas — ofta under tillsättande
av mer eller mindre smör — saltas och förpackas.
Margarintillverkning i fabriksmässig skala äger sin upprinnelse i
Frankrike på 1870-talet. Till Sverige kom industrien på 1880-talet
och utvecklades här alltmer efter införandet av tullskydd 1888 och
sedan smörpriset stegrats i samband med den växande smörexporten
till England. Till den fortsatta utvecklingen bidrog den efter
sekelskiftet allmännare övergången från animaliskt margarin till
växtmargarin, då kokos- och palmkärnolja börjat komma i marknaden.
Växtmargarinet ställde sig billigare och är mera användbart såsom
ersättning för bordsmör, medan det animaliska mera lämpar sig för
— 285 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
