Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Industrigrenarna - Pappers- och grafisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— PAPPERS- OCH GRAFISK INDUSTRI —
brev tryckts på svenska språket. Under de första årtiondena av
1500-talet trycktes i Uppsala åtskilliga arbeten för kyrkligt bruk, skolböcker,
legender m. m., och år 1523 anlades av biskop Brask i Söderköping
ett tryckeri, vilket dock redan några år senare måste nedläggas på
befallning av Gustaf Vasa, som ansåg, att det kunde bliva till
förfång för det nya "pränteri", som med "svår kostnad" anlagts i
Stockholm 1525. — Under 1600-talet anlades tryckerier i Västerås,
Strängnäs, Kalmar, Linköping, Nyköping, Lund m. fi. städer, och i mitten
av 1700-talet funnos i Sverige 18 tryckerier, vilkas antal vid början
av 1800-talet stigit till 50.
I och med kulturens växande behov av det tryckta ordet samt
maskinteknikens genombrott under det senaste seklet har
tryckeriindustrien undergått en oerhört kraftig utveckling. År 1896 — det första
år, då noggrannare statistik över tryckerinäringen upprättades —
funnos sålunda i Sverige 287 boktryckerier och grafiska anstalter med
sammanlagt 5 800 arbetare och ett produktionsvärde av 10 milj. kr.
Vid 1925 års ingång hade såväl arbetsställenas som arbetarnas antal
i det närmaste fördubblats; det fanns då 542 tryckerier och grafiska
anstalter, vilka sysselsatte sammanlagt omkring 11 000 arbetare och
voro utrustade med icke mindre än 3 700 tryckpressar.
Tillverkningsvärdet uppgick år 1924 till 115 milj. kr. och har sålunda under de
senaste trenne decennierna mer än tiodubblats.
Den grafiska industrien är sedan gammalt huvudsakligen förlagd
till städerna, enär enligt tryckfrihetsförordningen tryckeri endast får
anläggas i stad eller inom en halv mils avstånd därifrån, i
köping eller municipalsamhälle. Av olika anledningar hava tryckerierna
i stor utsträckning koncentrerats till Stockholm, där bortåt hälften
av de inom branschen sysselsatta arbetarna för närvarande hava sin
verksamhet förlagd. Närmast i storleksordning såsom tryckeristäder
komma Göteborg, Malmö, Uppsala och Norrköping.
Inom ett modernt boktryckeri sker arbetet i sätteriet numera
i stor utsträckning medelst sättmaskiner, varigenom tre à fyra
gånger så stor snabbhet vinnes som vid sättning för hand. Den
vanligaste sättmaskinen är "linotype", som efter anslag å dess
skriv-maskinsliknande klaviatur automatiskt sammanför stilgjutformar till
ett antal motsvarande en rad, varefter raden automatiskt gjutes i ett
stycke, vilket begagnas vid tryckningen. I
tryckeriavdelningen komma snällpressar till användning för större tryckarbeten,
under det att "digelpressen" begagnas för ettbladstryck eller smärre
— 269 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
