Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens föreningsväsen. Av sekreterare Aug. Hessler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— INDUSTRIENS FÖRENINGSVÄSEN —
sentera industrien i större gemensamma frågor. Det var den
fram-synle industrimännen E. J. Ljungberg, under nära fyrtio år ledare
för Stora Kopparbergs Bergslags A.-B., som våren 1909 gav den
väckande impulsen härtill. Väl hade tanken på en dylik sammanslutning
redan tidigare föresvävat åtskilliga andra, men knappast förr kommit
till offentligt uttryck. Disponenten Ljungberg och v. häradshövdingen
Marcus Wallenberg voro de, som sedan uppdrogo
grundlinjerna för organiserandet av Sveriges Industriförbund. Förbundet
konstituerades den 28 februari 1910 i ändamål att sammansluta landets
industriidkare samt föreningar för särskilda industrigrenar till
främjande av samhällsnyttig produktion och bevakande av industriens
gemensamma intressen. Redan från början beslöts, att frågor rörande
arbetsgivares och arbetares inbördes förhållanden skulle ligga utanför
förbundets program.
En betydande del av Industriförbundets verksamhet har gått ut på
ali inför statsmakterna framlägga industriens önskemål och härigenom
fylla den brist, som förefanns genom de industriella synpunkternas
ringa representation i riksdagen. Alla lagförslag, som kunna anses
särskilt beröra industrien, remitteras också numera till förbundet och
underkastas där granskning, innan de bliva föremål för avgörande hos
statsmakterna. För övrigt söker förbundet genom egna initiativ och
en omfattande upplysningsverksamhet tillvarataga industriens intressen.
Förbundet omhändertager i själva verket alla sådana ärenden av allmän
natur, som beröra industrien i dess helhet och på vilka
branschföreningarna icke lämpligen kunna splittra sina krafter. För att förbundets
utredningar och skrivelser skola erhålla största möjliga tyngd och
eftertryck, förberedas ärendena och utformas framställningarna ofta av
särskilt anlitade experter tillsammans med några inom eller utom
styrelsen utsedda kommitterade. Förbundets fast anställda personal har
i stället inskränkts till det minsta möjliga.
De många svårigheter och den bristande förståelse, som industrien
under det senaste årtiondet blivit utsatt för, har allt tydligare visat
betydelsen och behovet av en organisation, som med auktoritet och
kraft kan träda in för och hävda den industriella näringens intressen.
Vid starten år 1910 räknade Industriförbundet såsom medlemmar 200
industriföretag; vid tidpunkten för denna boks läggande i press (mars
1926) omfattar förbundet c:a 1 200 företag eller praktiskt taget hela den
svenska storindustrien jämte ett mycket betydande antal av de smärre
industriföretagen. Femton industriella specialföreningar äro även an-
9 — 122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
