Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Några data om nutida svensk industri. Av d:r Einar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- NÅGRA DATA OM NUTIDA SVENSK INDUSTRI —
de stora företagen dominera även till antalet, äro socker-, tobaks- och
tändsticksindustrierna samt linne-, jute- och gummivarufabrikerna med
i genomsnitt mer än 300 arbetare per fabrik. Av storleksordningen
100—200 arbetare per tillverkningsställe äro järn- och stålverk,
skeppsvarv, elektrisk industri, kolgruvor, stenindustri, cement- och
porslinsfabriker, glasbruk, pappersmassefabriker och pappersbruk,
bomulls-och yllefabriker samt superfosfatfabriker. Av våra inemot 1 200
sågverk är det endast ungefär en tiondedel, som har mer än 100 arbetare
per tillverkningsställe. Sammanlagt sysselsätter denna tiondedel dock
mer än halva antalet sågverksarbetare. Inom den mångskiftande
verkstadsindustrien arbeta likaledes företag av alla möjliga
storleksordningar, från verkstäder med mycket anspråkslösa mått ända upp till stora
fabrikskomplex, där mer än 1 000 man äro i arbete. Och bland
malmgruvorna finnes också en dylik blandning av mindre, medelstora och
mycket betydande företag. Av övervägande mindre typ äro därémot,
helt naturligt, åtskilliga industrier med mera lokalt avsättningsområde,
såsom tegelbruk samt bagerier, bryggerier, kvarnar och mejerier m. fi.
grenar av livsmedelsindustrien. Bland garverierna äro de stora
företagen likaledes i minoritet, medan en större storlekstyp är relativt
vanligare bland skofabrikerna samt inom konfektions- och trikåindustrierna.
De svenska fabrikernas storlekstyp torde i allmänhet vara mindre
än i de ledande industriländerna. Detta är ju också mycket förklarligt
med hänsyn till den svenska marknadens ringa omfattning i jämförelse
med Amerikas, Englands och Tysklands inhemska marknader. I
konkurrensen med utlandet är detta förhållande en avgjord nackdel, i det
att en stor del av den svenska industri, som arbetar mera uteslutande
för hemmamarknaden, icke kan genom massproduktion minska sina
tillverkningskostnader i sådan grad, att icke utlandets överlägsenhet
i detta hänseende gör sig gällande. För exportindustrien är förhållandet
givetvis annorlunda.
I det föregående har arbetareantalet lagts till grund för bedömandet
av industriernas storlek. Emellertid kan detta ej ur alla synpunkter
betraktas som en lämplig mätare. Arbetareantalet anger närmast de
olika branschernas betydelse för folkförsörjningen men ej värdet av
det industriella arbete, som utförts.
För jämförelser rörande industriernas storlek i förhållande till
varandra bruka stundom även användas uppgifter rörande
tillverkningsvärdet. Den officiella statistikens siffror härom innehålla emeller-
— 94 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
