Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- SVERIGES NATURTILLGÅNGAR —
pengar, som alltjämt av staten nedläggas på torvindustriens
understödjande, kunde förvisso användas på ett vida framgångsrikare sätt
till hela industriens fromma. Sådana fabriker, som disponera välbelägna
mycket goda bränntorvmossar, torde dock i enstaka fall kunna med
någon fördel tillgodogöra sig torv.
Sedan slutet av 1860-talet har flytande bränsle under form av
petroleum eller bergolja — vilken vid fraktionerad destillering lämnar de
allbekanta produkterna bensin, fotogen, motorolja m. fi. — även i
Sverige vunnit allt större användning, framförallt sedan nya
uppfinningar gjorde desamma så gott som allhärskande beträffande vissa
typer av motorer, främst sådana för bilar och motorbåtar. Med
1890-talet blevo dylika mineraloljor en stor artikel i Sveriges import, vilken
sedermera alltmer stegrats och 1924 uppgick till 255 000 ton med ett
värde av 45,4 milj. kr.
Landet äger en åtminstone teoretisk möjlighet att ur egen råvara
producera någon del av sitt behov av mineraloljor, vilka förutom som
energialstrare även äro högst viktiga som smörjmedel. Mineralolja kan
nämligen utvinnas genom destillering av den svarta alunskiffer, vilken i
stora mängder ingår i Västergötlands (Kinnekulles), i Östergötlands och
i Närkes siluravlagringar. I gynnsammare fall synes man vid stordrift
per ton skiffer kunna påräkna att utvinna 30—50 kg olja samt 7—9,5
kg av det värdefulla konstgödselämnet ammoniumsulfat. Omfattande
undersökningar och försöksdrift i fabriksmässig skala ha emellertid
hittills blott givit den erfarenheten, att med de efter världskriget
rådande låga mineraloljeprisen brännoljor ej med ekonomiskt lyckligt
resultat kunnat uttagas ur alunskiffrarna. Dessa utgöra dock ett stort
reservförråd, som det en gång kan bliva lyckligt för landet att äga.
Viss sannolikhet finnes även, att nya uppfinningar kanske ganska snart
kunna ge dem ett för svensk kraftproduktion högeligen välkommet
värde.
Bland de med Sveriges krafttillgångar förtrogna torde ganska stor
enighet råda därom, att mekanisk energi i tillräcklig mängd står att
utvinna till rimligt pris ur våra vattenfall, detta ej blott för den
nuvarande utan även för en väsentligen utökad framtida industri. För
tillfredsställande av industriens och hushållens krav på värmeenergi
finnas däremot inga möjligheter att reda sig med vad landets egen
natur bjuder, utan kommer Sverige alltjämt att förbliva en avsevärd
importör av stenkol och mineraloljor.
— 45 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
